Världens värsta dag

Idag har det nog varit världens sämsta dag för mig. Förra veckan har jag, medan min sambo jobbade, varit i stugan med hans dotter. Där lekte hon mkt med fem andra barn, åkte barnskoter med kälke bakom och mkt annat. När hon kom till sin mamma (som inte är normalt funtad, inte orkar vara med sin dotter en och en halv vecka så var sjätte vecka måste jag vara med deras barn när min sambo jobbar eftermiddag, som är väldigt elak mot barnet och inte bryr sig i henne förrän hon kan komma åt mig på något vis) såg hon ett blåmärke på örat, som jag också sett tidigare men barnet mindes inte hur hon fått det. Senare fick jag reda på av barnen som åkte skoter med henne att skotern höll på att välta, hon trillade bak och slog huvudet i kälken och fick på så sätt blåmärket. Hon sa det till min sambo också, men sen när hon varit endam med mamman hade hon en helt annan historia. Mamman, hädanefter kallad M, ställde ledande frågor till barnet, vi kallar henne B, vilket resulterade i att B sa att jag hade dragit henne i örat och gett henne ett blåmärke som var enormt och mörkblått. Efter den här absurda anklagelsen fick hon numret till min mamma, som var med oss i stugan, vi var 12 stycken där. M sa åt min mamma att "polisen kommer att hämta mig, hur kan ni låta barnen leka ute ensam, ni i familjen J är ju allt bra konstiga". Min mamma sa ju såklart sanningen, ingenting har hänt. Sen fick jag prata med M som hade fått reda på att jag börjat gråta av frustration för att inte ens min sambo trodde på mig. Till mig sa hon att jag inte skulle tycka synd om mig själv (otroligt hånfullt), vad jag har att säga till mitt försvar och sen kom en massa historier till höger och vänster som inte någon kunde begripa sig på. Till slut for min sambo, M och B till läkaren och skulle fota skadan. Läkaren ser att blåmärket passar storleksmässigt med en tumme. Min sambo säger att det går verkligen inte att åsamka någon sådan skada genom att enbart nypa eller dra i örat. Läkaren tvekar men håller med. När läkaren frågar ut B sitter hon och skruvar på sig och pillar på allt, uppenbart att hon är nervös och ljuger. Men självklart måste ju läkaren göra en anmälan, så nu är jag anmäld till soc på falska och helt otroligt absurda grunder. Jag är rädd att det ska synas i nåt register när jag ska söka sommarjobb på ett dagis, och att det kanske påverkar på nåt vis när jag själv får barn i oktober.

M har, i början av mitt och min sambos förhållande, försökt maipulera både mig och honom, skrivit sms till mig från hans telefon att han legat med henne och älskar henne, hotat mig m.m. Så jag vet hur långt hon kan gå för att få sin vilja fram. Hon inser inte att den som far mest illa är hennes egna barn. Och det tycker jag är hemskt. Jag har sanningen på min sida, även alla vuxna som var där. Så förhoppningsvis går det bra. Jag vill bara skriva om min hemska dag som gett mig sån otrolig magvärk så jag vet inte vad som händer med bebisen där inne.