Vårkänslor

Hej och hå så var helgen förbi, synd att det går så snabbt det är så härligt att ha hela familjen hemma. Denna vecka har vi åkt mellan lägenheten och öppna förskolan. Att ha hiss är sån lyx i vardagen, vi kommer ut så mycket mer och hela veckan har solen skinit och då vill man ju inte vara inne. Denna vecka ska det regna så det blir till att dra på sig regnskläder och njuta av att regndropparna slår emot fönsterbrädan, ett ljud som jag älskat sen jag var liten. Enda nackdelen med hiss är ju att jag kan handla mycket mera ;) denna vecka har vi shoppat nya vårskor och jacka till Natalie. Ett par blå adidas och en underbar jacka från Kappahl, så nu ser hon ut som en liten färgklick vid lekplatsen. Hon blev helt överlycklig när den klumpiga vinteroverallen och "pjäxorna" åkte av, hon sprang som en ko på grönbete ;)

Anton växer så det knakar, han har på sig kläder som Natalie hade på sig vid 4 månaders ålder och ändå skilde det inte mer är 2 cm vid födseln. Allt är fint med lillebror, han är bara så förbannat täppt i näsan, han har varit det nu i 5 veckor. Det blir mycket saltvatten sköljningar, hoppas att han växer i sina näsborrar snart, låter så hemskt när han äter på nätterna när luften är knapp :/

Känner mig lite nervig inför fredag, då ska jag, Natalie och Anton åka tåg upp till Mormor och Morfar i Sthlm. Det har ju gått super att åka med Natalie alla gånger, men nu blir det en bebis till, spännande. Anton får åka bärsele och Natalie går så fint så det blir utan och vi har ju en extra vagn hos mormor och morfar. Hoppas att fröken bestämd inte har en trotsdag och att Anton inte har ont i magen ;)

Vi gjorde ett försök att få Natalie att sova i sitt nya fina rum som jag fixat och donat med, men efter skrik mellan 22.30 - 02.30 och jag insåg att jag skulle upp om tre timmar gav jag upp. Antar att hon inte är redo fröken mammig, så hennes växasäng åkte in i vårt sovrum igen. Först var jag lite ledsen, dels för att hon blev så ledsen och för att jag till slut gav upp. Då hade jag ju gjort allt i onödan :,( När vi väl bar in sängen igen tittade hon på mig med värdens bredaste flin och sa " - Gos mamma, Gos... " efter tre minuter somnade hon som en stock :)