Vardagsting

Idag har det spöregnat nästan hela dagen så vi har vackert fått stanna inne. Bra på sätt och vis för att man får mycket gjort då. Strax innan lunch så städade jag av allt och pedantiskt städade inne på toaletten.

Jag håller på att börja vänja min 2-åring vid toaletten och det går väl sådär... Numer går han iallafall in på toaletten när han märker att det är dags så det är positivt. Igår så gick han dessutom omkring naken, för att känna lite "mer" om han kissar.

Detta resulterade i att jag strax efter att ha ammat lilltjejen smyger mig mot hans rum, där det har varit tyst ifrån en längre tid. Jag möter honom då med en skjorta i handen mumlande något.

"Ska du byta tröja?", frågar jag.

"Ja, hämhumhämihum", får jag till svar.

"Vänta lite. Det luktar ju..." Varpå jag ser ner på golvet och där ligger det en liten hög med korvar. Precis i det ögonblicket tar han skjortan och börjar torka sig där bak med....

Var sedan dags att sova middag. Vi brukar sova alla tre i sängen på middagsluren så en annan också får sig en siesta. Med ett barn på varje sida lägger jag mig ner och "aj!". Något petar mig en ryggen. Föga förvånad drar jag fram en krita...

"Har du lagt den här?", frågar jag min son.

"Nej, Pontus" (våran kanin), får jag till svar. Ja det är klart, hur kunde jag vara så dum. Såklart att kanin hoppat upp i min säng med en krita och stoppat ner i lakanet.

Som småbarnsförälder är man med om så mycket "konstiga" saker som andra kan skratta sig harmynta åt, medans man själv kallar det för "vardag".