Väntan blir jobbigare och jobbigare

Snart går jag över i vecka 10 vilket känns skönt men det är dock 3 hela veckor tills jag faktiskt kan säga till någon. För mig har inte allt blivit verklighet än eftersom det fortfarande är så tidigt. Nu känner jag mycket av min trötthet och sover väldigt mycket. Känner mig helt utmattad och har problem med aptiten. Jag känner inte alls för att vara ute själv även om det är med hunden så jag känner mig lite elak som mest tar ut henne på lite kortare promenader för att leka och kissa. Tur att husse slutar snart så kan vi ta en promenad tillsammans. De som vet om min graviditet tycker att det känns lite jobbigt att hålla det länge eftersom de umgås med vänner till oss som inte vet något och jag har bett dem att inte säga något eftersom det är så tidigt men jag vill ändå känna att jag kan få stöd om det skulle bli missfall. Jag vet att man inte ska tänka missfall men har man haft missfall så är det inte så lätt att känna sig lugn än. Allt känns ju bra än så länge. Börjar bli jobbigt med jeans så mjukisbyxor är på när jag är hemma. Känns dock lite jobbigt för jag hatar mjukisbyxor och tvingas då ha jeans när jag ska ut.

Svärmor är utomlands nu i ca en månad och vi som bor ute på landet och är tvunga att elda jämt för att huset ska ha ett uns av värme bestämmde oss för att flytta hem till hennes radhus i Göteborg vilket känns skönt eftersom jag är så trött hela tiden. Ikväll ska jag prova bodypump med kompisen :) Hoppas det går bra och inte känns jobbigt för magen :)