väntan...

tiden går sakta.. jag vet inte vad som är värst. innan när jag gick rundor o hade ont hela tiden men iaf så kändes d som att något hände.. eller nu när jag absolut inte känner något alls, mer än starka sammandragningar, men nu känns d ju som att allt står still o att inget kommer hända, på väääldigt länge.. jag gick ju över typ 10 dagar med min son, så jag är väl ganska förbered på d nu med.. men hade ju hoppats slippa d, igen. man säger ju att det kan göra skilnad när d är olika pappor.. hmm, nej ush man blir ju rent knäpp av att gå o älta o längta hela tiden.. o den envisa slemproppen har ju inte heller gått än :/