Vad är det som händer?

Nu syns det riktigt tydligt. och känns ordentligt också, fast det har det ju gjort rätt så länge. fostret mår bra och så. jag har haft en depp period men nu när ja fått jobb igen känns det bättre. tyvärr så lär jag bli sjukskriven pga foglossning. gör så satans ont. Var är du älskling? varför känns det som att du tar ett jättekliv i från mig nu? jag känner det typ som om du helst av allt bara skulle vilje spola fram allt sammans tills vårt barn e typ 6 år. men det går ju inte. jag behöver dig här och nu. känns som att du undviker min mage så mycket du kan, det känns som om du undviker mig och tycker det är jobbit nu när jag är sängliggandes. det är ju inte så att jag ber dig passa upp på mig direkt. jag har superdåligt samvete för att ja har ont å inte kan jobba, jag kan inte packa upp grejjerna som är kvar sen vi flyttade och jag kan inte ta tag i hushållet. jag vet att din kärlek har vart att ordna det praktiska och fixa så ekonomin funkar, men var är du känslomässigt?? känns som om du undviker att prata om barnet eller blir besvärad av det. hur ska jag kunna ta upp med dig att vi är i månad 8 och har fortfarande inte en säng? vagn? ingenting. som om vi båda skjutit upp allt sånt för att det inte blir verkligt då. men shit det är ju verkligt. och barnet kommer snart. jag har inte ens köpt ett par strumpor. allt vi har är presenter som vi fått. vi har inte inrett till ett barn ens. och vi kom hit förra veckan.