Vaaaaarfööööör...
Ullko · 2012-03-25 · 537 visningar
Idag är jag nog på mitt allra dåligaste humör. Och detta dåliga humör går ut på både sambon - då så fort han säger nåt, oavsett om det är skämtsamt, tar jag till mig det på det allra värsta sätt.
Och så går det ut över mig och min stackars kropp som både får den ena och andra elaka tanken av mig :(
Grejen är ju den att jag har så fruktansvärt kroppskomplex vissa perioder. Känner mig bara så tjock och oattraktiv, och då jag känner såhär så finner sig tanken direkt i huvudet att min sambo måste tycka likadant.
- Nu blev jag t.o.m så nojjig att jag sökte upp första bästa bmi-uträknaren på google och kom fram till att "idealvikt" låg på mellan 19-25 och jag fann mig på 23, så nu försöker jag övertala mig att så länge jag inte väger 72 så är jag i grön zon. MEN ändå verkar inte mitt huvud koppla detta. Jag bara ser den däringa fula knådmagen som jag åtminstone skulle vilja få liiiite plattare och lite muskligare.
Å så börjar hjärnan leka spöklekar med mig och börja intala mig att; Aha! det är ditt fett som sätter stopp för att du inte blivit gravid än. Men det kan ju inte bero på det... eller? ... nej, det kan inte det, för så mycket fett är det inte. Men vad är det då som är fel? Varför dröjer denna efterlängtade graviditet att sättas i spel. Vad gör jag för fel?? Och främst, varför leker hjärnan dessa spöklekar med mig att ALLT beror på mig.
Usch, jag har alldeles för mycket komplex, men när man har såna här komplex, är man ens då mogen för att bli mamma? att bli gravidrund känns mer legitimt än bara vara allmänt rund, men skulle jag känna likadant efteråt med? ... Försöker intala mig lite att alla har vi nåt komplex. Jag för min runda knådmage, vet att sambon har lite åt andra hållet att han önska att han vore lite större i kroppen.... så alla har vi väl det, betyder ju inte att man är en sämre människa för det.
Fast just nu känner jag mig som en sämre människa bara för att det ska ta sån gruvlig tid att få ett förbaskat ägg att bli befruktat. Varför fungerar det inte någon jäkla gång för :''( *tjurig värre*
Och så går det ut över mig och min stackars kropp som både får den ena och andra elaka tanken av mig :(
Grejen är ju den att jag har så fruktansvärt kroppskomplex vissa perioder. Känner mig bara så tjock och oattraktiv, och då jag känner såhär så finner sig tanken direkt i huvudet att min sambo måste tycka likadant.
- Nu blev jag t.o.m så nojjig att jag sökte upp första bästa bmi-uträknaren på google och kom fram till att "idealvikt" låg på mellan 19-25 och jag fann mig på 23, så nu försöker jag övertala mig att så länge jag inte väger 72 så är jag i grön zon. MEN ändå verkar inte mitt huvud koppla detta. Jag bara ser den däringa fula knådmagen som jag åtminstone skulle vilja få liiiite plattare och lite muskligare.
Å så börjar hjärnan leka spöklekar med mig och börja intala mig att; Aha! det är ditt fett som sätter stopp för att du inte blivit gravid än. Men det kan ju inte bero på det... eller? ... nej, det kan inte det, för så mycket fett är det inte. Men vad är det då som är fel? Varför dröjer denna efterlängtade graviditet att sättas i spel. Vad gör jag för fel?? Och främst, varför leker hjärnan dessa spöklekar med mig att ALLT beror på mig.
Usch, jag har alldeles för mycket komplex, men när man har såna här komplex, är man ens då mogen för att bli mamma? att bli gravidrund känns mer legitimt än bara vara allmänt rund, men skulle jag känna likadant efteråt med? ... Försöker intala mig lite att alla har vi nåt komplex. Jag för min runda knådmage, vet att sambon har lite åt andra hållet att han önska att han vore lite större i kroppen.... så alla har vi väl det, betyder ju inte att man är en sämre människa för det.
Fast just nu känner jag mig som en sämre människa bara för att det ska ta sån gruvlig tid att få ett förbaskat ägg att bli befruktat. Varför fungerar det inte någon jäkla gång för :''( *tjurig värre*
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.