v. 8

Trött, illamående och allmänt apatisk skulle kanske beskriva hur den här graviditetsveckan har inletts. Spyr ett par ggr per dag, kan inte äta ordentlig mat, lever på kyckling nuggets, vatten och bröd. Hoppas det går över snart.

Det jobbigaste är att inte kunna dela det med någon eftersom vi inte berättat för någon än. Så man vågar inte heller umgås med folk så att inte de ska undra varför man mår så dåligt.

Igår när vi var i kyrkan så var det tufft. Jag hade spytt precis innan vi gick till kyrkan, och när vi sjöng den sista sången innan predikan (jag sjunger och spelar bas i kyrkans musikteam), så kände jag hur det mullrade i magen och så fort vi var klara gick jag in på toa och spydde igen. Det var en tuff dag... Ändå kan man inte låta bli att vara lycklig över skälet till illamåendet och allt det andra. Tack Jesus för bebisen!