V. 40 och bf idag utan bebis...

Hej. Jag har nu kommit så långt som till vecka 40. Sista veckan av en graviditet...men många går över tiden så fram tills v. 41 eller v. 42 anses väl vara normalt. Jag är idag i v.40+6 så går in i vecka 41 imorgon... Vi har haft den 2 februari som beräknat förlossningsdatum och det är ju idag.. Men ingen bebis vill komma ut för det... Laban som vi kallar vår bebis har det väl väldigt bra där inne i magen och inte alls någon brådska ut till vinterkylan och mamma och pappa som längtar så... Idag har vi -12. Vi har haft nerräkning nu sen vecka 37 så det börjar kännas väldigt lääääänge nu.. Vi hade såklart hoppats på att bebisen skulle komma ut i förtid.. Men icke.. Det är bara att gilla läget och vänta.. Det kommer väl sätta igång när man minst anar det... Typ nattetid eller så. Har hört att de flesta förlossningar sätter igång med värkar just på natten.. får vi se hur min förlossning sätter igång. Spännande värre... man kan ju inte påverka på nåt sätt så det är bara att vänta... Förväntningarna är stora och jag nästan letar tecken nu... Kommer inte slemproppen snart, när ska vattnet gå?? eller var det en förvärk som sedan kommer fortsätta och bli förlossningsvärkar... hm..

Vad har hänt sen sist.. jag skrev i vecka 34 sist och då sammanfattade jag så gott som hela graviditeten.. så nu får jag väl sammanfatta de här sista 6 veckorna som har gått... Jag började få förvärkar ordentligt i början på december. Fattade inte det själv men jag hade varit inne i stan en hel dag och gått runt med en tjej som jag jobbar med.. jag är ledsagare åt henne.. så vi hade promenerat jättemycket och sen på lördagskvällen när jag och min sambo satt och kollade på tv så fick jag mina första förvärkar.. Sambons brorsa var här oxå och det kändes inte helt lustigt att ha så ont när man hade besök här.. Vi googlade lite om förvärkar och sammandragningar och insåg ganska snabbt att det var helt naturligt och att tiden var inne att dem skulle kunna börja...Livmodern jobbar och jobbar där inne inför den kommande förlossningen så det var bara att gilla läget och ha jätteont i magen och i beckenet. Det fortsatte sen hela natten men avtog på morgonen. Skönt tyckte jag då det inte var så roligt att ha så ont. Nu hade jag ialf lärt mig att känna igen förvärkarna... Det var ju alltid nåt... :) Sen kom inte dessa förvärkar föräns i julhelgen igen... det var några veckor senare och en kväll när vi var hos svärmor och svärfar i juldagarna så fick jag galet ont i magen igen... förvärkarna satte igång och jag hade väldigt svårt att sova... Låg mest vaken hela nätterna vilket gjorde att man var mer eller mindre ett vrak på dagarna... Jag var så trött och orkeslös.. Jag hade ont vad jag än gjorde och foglossningen gjorde att jag knappt kunde röra mig.. Julhelgen borta var alltså ingen dans på rosor när man inte är hemma och kan göra riktigt vad man vill när man vill... Inte för att vi gjorde särskilt mkt men ändå.. det kändes ändå jobbigt att inte vara hemma när man inte mådde bra... Jag fick ont i ryggen snabbt om jag låg i soffan, fick ont i höfterna om vi var ute och gick, fick ont i beckenet om jag rörde mig på nåt konstigt sätt eller om jag satt stilla för länge eller om jag bara satt på en trästol en kortare period... Vi firade ialf julen i Norrland och tack och lov så flög vi upp den här gången.Det var värt varenda krona att slippa sitta i en bil i 10-12 timmar mitt i vintern.. Man vet ju inte heller hur väglaget är sådär runt jul så det kunde ju ha varit hur som helst... Men just i år så var det ju inte så mkt snö som hade kommit och det var inte jättemycket snö uppe hos dem heller även om dem hade en del snö. Vi hade ju ingen snö alls här hemma och det var nästan plusgrader. Galet mitt på julafton. Hos mina föräldrar där min familj och syskon med respektive firade var det flera plusgrader och regn på julafton. Julafton tycker jag ändå ska vara vit så jag tror vi var på rätt ställe ändå :) Vi är ju vartannat år hos min familj och sambons familj...

Nog om julen och tillbaka till graviditeten. Jag gick ner på halvtid den 19 december. Då jobbade jag alltså 20 timmar i veckan. Efter mycket snack och diskussioner med min chef som inte var så samarbetsvillig så fick jag slutligen igenom att jag skulle jobba några dagar i veckan och vara hemma några. Vi kom fram till att jag skulle jobba varannan dag.. Så jag köpte det och jobbade heldagar tex måndag och onsdag och så jobbade jag halv dag tex. tors. Det var jätteskönt att jobba så för min kropp klarade inte av att jobba hela veckor. Jag var så trött på jobbet av för lite sömn och framför allt var jag trött av att sitta still i min kontorsstol hela dagarna.. Jag försökte röra mig så mkt som möjligt men jag hade ju förhandlat bort alla tunga arbetsuppgifter så då återstod bara de administrativa och dessa blev oxå jobbiga av att sitta stilla så mkt till slut..Jag jobbade 8 timmar en dag och sov länge dagen därpå och laddade inför nästa arbetsdag.. Skönt.. Så jobbade jag i några veckor fram tills den 13 januari då jag gick hem på heltid.. Då var jag i vecka 37 och tänkte vara hemma de sista veckorna innan bebisen behagade komma.. Jag hade hoppats på att bebisen skulle komma för tidigt men nu med facit i hand så ville den inte det... Jag har varit hemma sen 16 januari och dessa veckor har jag inte gjort någonting alls.. Otroligt skönt ialf att sluta på jobbet då jag kände att jag inte presterade lika bra på slutet och blev tröttare och tröttare och det var bara jobbigt att vara där.. Barnmorskan vi hade från början som var helt toppen hon tyckte jag skulle gå hem en månad innan men det sa jag nej till.. Jag ville ändå jobba så länge jag bara kunde.. Nu i efterhand är jag väldigt glad att jag ändå jobbade så länge jag gjorde och inte gick hem innan...

Jag mådde rätt dåligt när jag jobbade av den anledningen att det krävdes så mkt av mig och jag skulle vara lika duktig på mitt jobb trotts att jag var höggravid.. Så jag var helt slut på kvällarna och på helgerna de sista veckorna sov jag bara.. Jag var helt utmattad och när helgen kom så orkade jag inte ta mig för någonting alls.. Ville knappt planera in någonting med någon då jag var så trött hela tiden. Jag var sjukskriven på halvtid och jobb på halvtid.. Sjukskrivningen fick jag beviljad den 20 jan så det var skönt då jag fick ut för halvtidssjukskrivning från försäkringskassan. Det var skönt att det gick bra.Hade varit ett orosmoment bara det.

Sen jag gick hem så har jag sytt lite, bland annat påslakan och örngott till vagnen/liten babyvagga vi har.. Sytt riskuddar som man värmer i micton. Jag har även bakat endel, städat, sorterat papper och sånt, städat i min garderob och rensat ut massa kläder och så... Läst mycket föräldrartidningar, sett filmer och surfat massor.. Riktigt skoj att sitta och läsa på sådana här familjesidor och gravidsidor.. Man får lära sig mkt och man får utbyta mkt erfarenheter med alla. Skoj att det är sånt tryck på sådana sajter!! Jag har även upptäckt fenomenet tradera som alla andra har snackat så mkt om innan så där sitter jag nu och kollar efter roliga babykläder och annat om dagarna.. Så visst går dagarna.. även om det är extremt tråkigt att vara hemma och bara vänta... Jag längtar nästan ihjäl mig varje dag att det ska bli kväll och att min kära pojke ska komma hem.. Han har jobbat och är supetrött och jag är supertaggad att han kommit hem och vill bara vara med honom hela tiden.. haha.. går sådär kan man säga..

Nu i vecka 40 har jag mått riktigt bra, det är som att det har vänt nu.. från att haft väldiga besvär med: Foglossning, ont i kroppen, svårt att andas, svårt att sova, kissat tusen gånger per natt, hungrig konstant (måste typ gå upp på natten nästan och äta för att klara en nattsömn) och ont i händerna.. framför allt högerhanden har helt ballat ur.. den gör ont hela tiden och spänner och värker.. det är värst på nätterna.. då är det båda händerna.. men sen på dagtid fortsätter även smärta i högerhanden...Händerna domnar nästan bort och det värker rent i dem... Lillfingret på högerhanden kan jag knappt böja alls.. Så märkligt! Hursom.. från alla möjliga åkommor som jag hade sen vecka 35-39 med allt från svullna fötter och pirr i händerna och klumpigheten och sömnlösheten har som försvunnit nu i vecka 40. Plötsligt mår jag oförskämt bra.. :) Det känns ju såklart helt fantastiskt.. Jag mår inte så bra som man gör när man inte är gravid såklart men jag mår mycket bättre nu än jag gjort på många månader... Det är härligt.. Jag sover mycket.. Eftersom jag inte har så mkt att göra om dagarna så passar jag på att sova så länge jag bara kan på förmiddagarna.. Otroligt skönt.. Måste ladda upp om förlossningen startar när som...jag är fortfarande vaken typ varje timme och vrider och vänder på mig i sängen och försöker buffla till alla kuddar som jag har där till något så när skönt sätt.. men sen somnar jag hyfsat snabbt och sover till kanske tiotiden på fm.. Det är väligt lyxigt.. då är jag så hungrig så jag knappt vet vad jag ska ta vägen så då gäller det att snabbt snabbt upp och göra sig lite frukost för att få magen lugn... Sen resterande tid av dagen går åt till att plocka lite här hemma, städa eller likanande... ser alltid efter tio med malou på tv nu vilket har blivit min nya grej..haha.. sen surfa några timmar och fixa lite lunch, ut och gå en sväng och sen vänta på posten..haha..som en pensionär.. dagens höjdpunkt! har det kommit några nya räkningar eller ej?! nej då.. det kan komma roliga saker på posten oxå.. tex. om jag lyckats beställa hem några söta babykläder från tradera så är det ju alltid kul när dem kommer så har man nåt att se fram emot.. Det blir inga långa promenader nu mot slutet.. förut har jag försökt att ialf gå en sväng runt ön som är ca 2.5 km men nu den sista veckan har jag inte tagit mig runt helt så det har blivit lite mindre.. Får så ont i beckenet och det känns som att bebisens huvud trycker på neråt när jag rör mig i lite snabbare takt när man är ute och går.. Så jag får nöja mig med småpromenader.. En gång i veckan har det ju varit besök hos MVC oxå.. kolla magmått som nu är uppe i 36. Kolla vikten och lyssna på bebisen.. det är alltid lika roligt att höra på bebisen.. :) det har pendlat lite upp och ner beroende på om bebisen är aktiv eller sover där inne..

Nu ska jag till MVC imorn igen.. får se vad barnmorskan säger då.. Ska bli kul för min älskling ska med till MVC imorn och träffa nya barnmorskan..Katarina... jag har haft henne sen mitten på december men han har inte lyckats komma med på nåt besök sen dess så det blir kul att han får se vem det är jag pratar om var och varannan vecka.. Ska även bli intressant att höra vad hon säger om hur länge man får gå över tiden och hur vi ska gå vidare annars.. Vad jag har hört så gör man nytt ultraljud om man gått över tiden och utefter det bestäms om man ska sätta igång förlossningen eller hur man ska göra.. Hoppas verkligen att min förlossning sätter igång av sig självt och att jag inte ska behöva bli igångsatt... Det känns lite jobbigt att behöva gå över tiden 2 veckor och sedan bli igångsatt... Hoppas Laban vill titta ut innan dess... :) Jag känner mig extremt rastlös som det är redan nu så två veckor till vore nästan en mardröm att bara gå och vänta... Jag är ju klar nu.. jag är klar för leverans av bebis :) Så klar man kan vara.. Man blir väl aldrig helt klar antar jag... Ialf inte med första barnet..Det känns fortfarande helt konstigt och overkligt att bebisen kan komma ut när som helst och snart är det vår bebis som ska vara med oss resten av livet.. Det är så häftigt och faschinerande hur det funkar egentligen..

Inför förlossningen är jag såklart nervös... Känns läskigt att inte ha en aning om vad som kommer hända, hur det hela går till.. och att man öppnar upp sig så för hela sjukvårdspersonalen.. Jag är lite orolig över hur det kommer gå med andningen.. Genom mina andningar jag har testat här hemma när jag har haft förvärkar så får jag snarare lite panik när jag andas istället för att lugnas ner och att värkarna släpper. Visst släpper dem lite men om det har med andningen att göra eller vad det har att göra med har jag ingen aning... De senaste veckorna här sen jag har gått hem, alltså från v 37-40 har jag haft jättemycket förvärkar. Både dagtid och nattetid.. Men främst har det varit på nätterna jag har vaknat av att ha så ont i magen och att bebisen har sparkat så mycket.. Jag har försökt andas mig ur värkarna men jag är så nästäppt under graviditeten så det känns skitjobbigt att andas in genom näsan... Jag får lite panikkänsla när jag andas in i näsan.. Så får jag ont i huvudet när jag andas, vet inte om det har nåt med syre att göra eller vad.. Det känns hursom helst väldigt olustigt med andningen och det känns lite oroväckande inför förlossningen då det är jättebra om man kan andas igenom värkarna.. jag vet inte hur jag ska tackla det hela då jag spänner mig när jag får ont... Känns skitjobbigt att det är så och jag hoppas verkligen att dem på förlossningen har något bra trick att ta till... Annars känns det väl rätt bra tror jag... jag är som sagt nervös men det är väl alla såhär innan?! Eller? Hoppas bara jag slipper använda EDA... vill ogärna ha ryggbedövning men man vet ju inte hur det blir när man väl är där och hur ont det gör.. Önskar jag kan klara mig utan medicinsk smärtlindring.. vill ha tens och akupunktur.. och sen lustgas.. och i sista fall EDA...Hoppas bara min förlossning går snabbt.. Önskar att bebisen kommer ut fort.. sitter och klurar på förlossningsställningar nu.. kanske man ska försöka föda stående om det går.. det verkar vara det bästa alternativet för både mig och bebisen... får se hur det blir med den saken... om ens ben pallar att stå upp och krysta ut bebisen... Jag har köpt en tens-apparat nu.. hoppas den funkar när väl kraftprovet ska göras... när förlossningen och värkarna sätter igång.. Får testa det...

Förra veckan, i v. 39 så fick jag jätteintensiva förvärkar på natten. Hade värkar hela natten regelbundet så jag sov inte på hela natten.. Jag trodde nästan att Laban var på gång då.. för i latensfasen så är det ju vanligt att det börjar med förvärkar som sen övergår i förlossningsvärkar... Jag väckte min sambo på morgonkvisten runt fyra och han började klocka förvärkarna och jag fick dem var femte minut.. så höll det sedan på.. jag gick och ställde mig i en varm dusch mitt i natten, tog några alvedon och smärtan släppte lite men var fortsatt där och värkarna fortlöpte... Jag åkte med sambon som skulle köra till jobbet på morgonen till vår andra lägenhet och gick och la mig där istället eftersom den är nära sjukhuset om det var så att vi skulle behöva åka in till förlossningen... Men sen på förmiddagen la värkarna av och allt var som vanligt igen.. TYPISKT! vi som trodde det var på gång.. men istället la värkarna av så det blev ingen förlossning där inte...

Jag hade även problem med diarré i vecka 39... höll i sig i flera dagar så jag låg typ deckad.. hade ont i kroppen, sov mkt och fick inte behålla nån mat alls.. Inte ens en semla som älsklingen hade köpt med sig hem till oss!!

Annars så sparkar Laban väldigt mycket nu på slutet.. eller inte direkt sparkar utan mer hårda buffar hit och dit i magen... Hela magen rör sig där inne och det blir väldigt märkbart nu när bebisen är så stor och har så lite plats där inne.. Jag känner av hela tiden så fort bebisen rör sig.. inte som förut då man kände nån spark då och då...

Nu här i v. 39 har vi lyckats få ner på papper vilka namn vi båda gillar.. det där med namn var väldigt svårt faktiskt.. Vi tycker så olika namn är fina och om den ene föreslår ett namn så tänker man genast på någon som heter det.. eller att någon kompis har döpt sitt barn det namnet eller att det är likt nåt visst namn.. det är ju jättesvårt faktiskt.. Nu är vi ialf överens om några namn så vi får se vad det blir för kön på vår lille bebis och se om vi hittar nåt av dessa namn som vi pratat om som kan tänkas passa :)

Jag har börjat snacka med lite andra tjejer här på nätet på olika forum som oxå är gravida nu så vi får se om jag lyckas träffa någon av dem och se om man kan utbyta erfarenheter och upplevelser sen.. vore kul att umgås med lite folk som oxå ska ha barn samtidigt som en själv... Känner inte så många som ska ha barn mer än min bästa vän om några månader men hon bor en bit iväg....

Jag är extremt sugen på semlor nu mera.. inte bara att man är sugen då och då.. utan precis hela tiden.. jag tänker på semlor, drömmer nästan om dem.. helt galet.. Skulle lätt kunna äta semla varje dag!! Men man får ju försöka att tänka på vikten lite.. kan ju inte äta hela tiden.. även om det hade varit såååå gott :) Annars har jag inte haft några cravings alls.. Det är rätt skönt.. har inte heller haft några extrema humörsvängningar.. även om jag har varit lättirriterad ibland och lite mer känslig kanske än vad jag varit innan.. men inte sådär jättemycket som jag trodde man skulle bli.. ett gravidmonster... Sen delar kanske inte min sambo den åsikten.. hahaha... men jag tror jag varit rätt snäll.. :)

Jag tror jag har gått upp typ 11 kg.. jag hoppas att 10 av dessa försvinner sen när bebis är ute och allt vatten i kroppen har försvunnit och att brösten har återfått sin normala storlek.. Så förhoppningsvis har jag inte så mkt att kämpa bort sedan. Det känns jättebra.. har försökt att tänka på vad jag ätit och ändå röra på mig så gott det går.. Har gått på vattengympa som enda träningsformen och endel promenader.. så det har funkat.. men annars har inte så mkt funkat i träningsform med den dumma foglossningen...Ser fram emot att bebisen kommer ut så man kan börja träna som vanligt igen och framför allt kunna gå i raskt tempo utan att få ont!!!

Nu är vi redo för dig Laban! Sängen är bäddad och dina kläder är tvättade!

Mamma och pappa längtar efter dig!