v. 10+1

Då har vi berättat för den blivande farmorn och gudfadern/låtsasfarfar. Självfallet var vi nervösa. Vi gjorde som så att vi hälsade på fadern till barnet/nens mor igår (lördag) och det första hans mor säger är "oj vad söt du är, vad har du gjort idag? Alltså, du är alltid söt.. men ikväll är du extra söt, det lyser om dig." och jag bara log och försökte hålla masken.

Efter en stund så sa den blivande fadern "jo det är så att jag och **** har beslutat att du ska bli farmor" och då såg hon förvirrad ut och jag log och tog av mig jackan som jag haft på mig. De blev superglada! :) Vi satt och pratade om det och skrattade i nästan tre timmar. Och vi beslutade att "farmor" skall få vara med under förlossningen med oss. :)

Känns superskönt och samtidigt nervöst att ha berättat nu.

Men nu känns det mer på riktigt så nu känner jag mig lite pirrig inför allt. :)