tröttnat
liinabeax · 2010-10-18 · 931 visningar
Åh va jag önskar att jag kunde få lite medvind ibland. Visst de finns säkert folk där ute som har de värre än jag, jag har de inte ens så illa. Men likt förbannat blir man stressad och mår dåligt. Varför ska allting handla om pengar? Varför kan inte allt i alla fall försöka flyta på någorlunda bra?
Känner att jag står i en ganska jobbig sits just nu. Ska flytta i slutet på veckan ihop med min underbara pojkvän. Går i skolan som faktiskt gick bra ett tag men nu vet jag inte längre. Pengarna vi får räcker inte riktigt till. Han tar fullt studielån och jag får ett fjuttigt studiebidrag på 1050 för att jag inte är tillräckligt gammal att få studielån, jag är över 18 men får inte bestämma själv om jag ska lägga på mig lån när jag går på folkhögskola. Förbannade regler. Så nu står ja i valet och kvalet om jag ska kunna gå kvar i skolan eller om jag måste avsluta studierna o gå på socialbidrag, de låter ju jävligt uppmuntrande.
Trodde aldrig jag skulle hamna i den sitsen så jag blev tvungen att välja så här, mellan att överleva och få en någorlunda vettig utbildning. Varför ska man behöva välja?
Jag är gravid, förlovad och över 18 men jag måste gå på socialbidrag för att överleva för att landet har korkade regler angående studielån. Jag tar hellre på mig studielån än lever på socialbidrag. Fast dom förväntar väl sig att man ska bo hemma eller ha ett arbete vid 19 års ålder, de låter vettigt men inte många som har ett arbete direkt efter gymnasiet. Hur gör man om man inte har fixat gymnasiet av olika orsaker och lyckats bli gravid så man blir tvungen att avbryta resterande delen av skolgången, förväntar dom sig att man ska bo hemma då eller ska man göra abort?
Hur många skulle ta emot en 19 åring utan vidare arbetsliverfarenhet förutom två sommarjobb och några praktikplatser här och där som är gravid och inte har fixat gymnasiet? Ytterst få, så där rök den idéen.
Sverige behandlar sina invånare förbannat bra i jämförelse med andra länder men likt förbannat blir de så här för vissa. Hur är det då i andra länder?
Om nån kanske orkar läsa mitt inlägg jag skriver i frustration så hoppas jag nån kan ge några vettiga förslag eller råd på nåt sätt. Just nu vet jag inte vad jag ska göra..
Känner att jag står i en ganska jobbig sits just nu. Ska flytta i slutet på veckan ihop med min underbara pojkvän. Går i skolan som faktiskt gick bra ett tag men nu vet jag inte längre. Pengarna vi får räcker inte riktigt till. Han tar fullt studielån och jag får ett fjuttigt studiebidrag på 1050 för att jag inte är tillräckligt gammal att få studielån, jag är över 18 men får inte bestämma själv om jag ska lägga på mig lån när jag går på folkhögskola. Förbannade regler. Så nu står ja i valet och kvalet om jag ska kunna gå kvar i skolan eller om jag måste avsluta studierna o gå på socialbidrag, de låter ju jävligt uppmuntrande.
Trodde aldrig jag skulle hamna i den sitsen så jag blev tvungen att välja så här, mellan att överleva och få en någorlunda vettig utbildning. Varför ska man behöva välja?
Jag är gravid, förlovad och över 18 men jag måste gå på socialbidrag för att överleva för att landet har korkade regler angående studielån. Jag tar hellre på mig studielån än lever på socialbidrag. Fast dom förväntar väl sig att man ska bo hemma eller ha ett arbete vid 19 års ålder, de låter vettigt men inte många som har ett arbete direkt efter gymnasiet. Hur gör man om man inte har fixat gymnasiet av olika orsaker och lyckats bli gravid så man blir tvungen att avbryta resterande delen av skolgången, förväntar dom sig att man ska bo hemma då eller ska man göra abort?
Hur många skulle ta emot en 19 åring utan vidare arbetsliverfarenhet förutom två sommarjobb och några praktikplatser här och där som är gravid och inte har fixat gymnasiet? Ytterst få, så där rök den idéen.
Sverige behandlar sina invånare förbannat bra i jämförelse med andra länder men likt förbannat blir de så här för vissa. Hur är det då i andra länder?
Om nån kanske orkar läsa mitt inlägg jag skriver i frustration så hoppas jag nån kan ge några vettiga förslag eller råd på nåt sätt. Just nu vet jag inte vad jag ska göra..
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.