Trött, fysiskt och psykiskt!

Så less på att vara gravid nu, missförstå mig rätt, jag älskar min lill kille i magen så otroligt mycket, men allt runt om kring, jag är less på att inte få träna, less på att se hur vågen går upp, och less på att sitta hemma på fredagar och lördagar, jag skulle jätte gärna vilja gå ut,men jag vet att jag aldrig skulle orka det, är så trött i mina ben och höfter nu, Dessutom blir jag lessen när det känns som att man inte har någon att prata med om det, jag vet att sambon skulle förstå men samtidigt vill jag inte prata om det, orkar liksom inte.. lägger mig hellre inne i sängen och bara är,, kan ligga flera timmar om dagarna och bara stirra i taket!

Och vännerna.. vart tusan tog dom vägen? Jo det ska jag tala om, dom försvann för jag blev gravid och "tråkig"..

sen ska jag väll säga att jag är lite rädd över vad andra ska säga om jag går ut med magen i vädret..

Tårarna kommer i tid och otid också..

Och pricken över it så har sambon blivit helt annorlunda.. eller är det jag kanske? Känner mig som den mest oälskade personen i världen just nu!

Kritik, vem fan kan ta det? jag börjar storböla....

och jag är väl medveten om att jag bara gnäller i det här dagboksinlägget, men det är mitt, så det får jag göra.. Imorgon är det en ny dag med nya möjligheter!