tröööööött...

Skrik och gråt hela natten, fick sova ungefär 3 timmar. Pojkvännen har 7dagars jobbvecka och dessutom årsmöte+middag med jobbet idag.. Av nån anledning så tar de där jäkla mötena alltid hela natten... INTE bra timing när vi har en 6veckors bebis som jag har fått ta hand om ensam en hel vecka. För inte fan kan han tänka sig att gå upp och trösta henne på natten när han jobbar, utan det måste jag oxå göra. Hela nätterna, hela dagarna. Jag är helt slut alltså. Hans jobb är faktiskt inte så himla ansträngande. Och Olivia har varit vaken hela dagen oxå så jag har inte kunnat sova alls. Jag orkar inte mer.. Skulle vara så skönt att känna att vi faktiskt är två om det här och att han kunde ta henne då och då. Mitt tålamod blir mindre och mindre för varje dag och jag har till och med börjat ta "slappna av cigaretter" för att lugna ner mig. Tur att morsan kommer hit imorn och barnvaktar lite.. Känner mig som världens sämsta mamma...