tro, hopp och negativa test...

Mitt första inlägg här. Spännande. Jag skapade nog denna profilen i hopp om att någon gång få lyckan att lägga upp en bild på min mage...men som sagt i hopp om...

Så därför får jag ta tillfället i akt att skriva av mig lite i hopp om att andra där uta känner som jag.

Vart ska jag börja. . .hmm. . . Detta är svårt det här, att få ord på det, att få ord på känslor som är så obeskrivliga, och jobbiga. Ingen annan i min omkrets förstår nog inte hur jobbigt jag har de, psykiskt. Dom förstår inte min längtan! det är helt ofattbar, obeskrivlig och överfylld. Jag har försökt förklara hur det ligger till för vissa, men deras respons är typ "rycker på axlarna -det kommer, du är ung ännu-"... Denna respons kan jämföras med ingen respons. NÄ jag tycker inte jag är UNG, jo det är jag, MEN inte för ung för att skaffa barn, det är nu jag vill ha barn, 25år är en absolut mogen ålder att få barn på.. Enligt mig...

Men det jobbiga är nog inte att jag inte är gravid utan att ständigt vara ovetandes om jag överhuvudtaget kan bli gravid? Jag känner mig ensam i detta iaf. Hade gärna pratat av mig med någon i samma situation.

more to come... time for some sleep!