Tisdag & det är dags....
baby87 · 2012-08-21 · 447 visningar
Goddagens!
Lillan är på dagis, lekar av sig lite med sina kompisar :)
Även börjat inskolning för nya småttingar där nere & JISSES vad stor lillan blev!
Tyckte nyss det var vi som skolande in en liten ettåring som precis lärt sig gå, hihi men nu är hon en av dom större barnen på sin avdelning, tiden bara flyger iväg kan man luuungt säga!!
Lillemannen lät sin kära mamma sova många timmar i sträck inatt, sen tog han sovmorgon till 08, vilket jag tackar gullungen MYCKET för <3<3
Ringde min BM idag, ville veta om jag kunde få byta mini-piller sort & börja ta så fort mensen startar, vilket var helt oki.
Hon tyckte dock att jag skulle ta ett g-test om värken fortsätter i magen eftersom det inte är mensvärk jag känner utan "bebisvärk"....
Hon trodde inte att chansen var jätte stor att jag är gravid igen, eftersom vi skyddat oss men var noga med att tala om att naturen har sin gång & ibland händer det heeelt utan att man riktigt vet HUR det gick till ;)
Jag tror & HOPPAS att det är kroppen som håller på att hoppa igång ordentligt efter förlossningen, vet inte om jag haft min första mens heller än, åt ju mini-piller under hela förra månaden & blödde många dagar i sträck i två omgångar så ingen aning om det var mens eller bara "piller" blödningar...
Ska ialf ta ett test så fort posten kommer, köpte två stycken i söndags & tänkte ta ett nu & visar det negativt väntar jag in mensen & dyker den inte upp nu i augusti, tar jag nästa då. :)
Är faktiskt nervös, & inte på nått bra vis......
Jag vill hemskt gärna ha ett till barn, MEN om några år, inte NU, då kommer ju för sjutton lilleman vara 11 månader när nästa kommer, går ju inte!! :S
Vi är överrens om att vi vill ha ett till barn sen, men om jag nu skulle vara gravid, är vi NU överrens om abort till 85%, men ingen av oss vet ju HUR vi reagerar & känner OM jag väl skulle vara gravid.....får visa sig då men just nu känns det bara ångestfyllt!
Har ju precis börjat tappa kilon, få tillbaka min figur sakta men säkert, fått börja sova på nätterna igen & äntligen fått tillbaka mig själv efter den jobbiga graviditeten med värk & foglossning, nej jag är inte alls redo psykiskt eller fysiskt för ett till barn!!
Men hur ställer man sig inför en abort när man har två underbara barn?!
Man ska ju inte tänka så men det är ju en sån där man lixom tar bort, hur sjutton ska man klara av det då?!
Nej fy, jag är inte emot abort, abslout inte om man har realistiska grunder till att behöva ta det beslutet men jag som har två barn & lever i småbarnsåren, hur sjutton ska man må om man lyckas ta det beslutet egentligen?!
Enligt mig, har jag egentligen INGEN bra anledning till att ta det beslutet....
Nej nu ska vi inte tänka så här i förtid, det är GARANTERAT negativt test idag & jag kan pusta ut så man får börja tänka så där OM det inte är neg helt enkelt :)
Måste bara tillägga att vi ÄR ansvarsfulla vad gäller detta, vi HAR skyddat oss VARJE gång sedan lilleman föddes så skulle jag vara gravid nu, fattar vi faktsikt inte HUR det gått till :S
Behöver ialf inte ha dåligt samvete för resten av mitt liv att vi var dumma & inte skyddade oss så det hände i så fall ;)
Nu ska jag hämta ner lillemannen, vaknat till liv så nu ska vi äta, byta blöja & mysa satan tills lillan ska hem från dagis :D
Lillan är på dagis, lekar av sig lite med sina kompisar :)
Även börjat inskolning för nya småttingar där nere & JISSES vad stor lillan blev!
Tyckte nyss det var vi som skolande in en liten ettåring som precis lärt sig gå, hihi men nu är hon en av dom större barnen på sin avdelning, tiden bara flyger iväg kan man luuungt säga!!
Lillemannen lät sin kära mamma sova många timmar i sträck inatt, sen tog han sovmorgon till 08, vilket jag tackar gullungen MYCKET för <3<3
Ringde min BM idag, ville veta om jag kunde få byta mini-piller sort & börja ta så fort mensen startar, vilket var helt oki.
Hon tyckte dock att jag skulle ta ett g-test om värken fortsätter i magen eftersom det inte är mensvärk jag känner utan "bebisvärk"....
Hon trodde inte att chansen var jätte stor att jag är gravid igen, eftersom vi skyddat oss men var noga med att tala om att naturen har sin gång & ibland händer det heeelt utan att man riktigt vet HUR det gick till ;)
Jag tror & HOPPAS att det är kroppen som håller på att hoppa igång ordentligt efter förlossningen, vet inte om jag haft min första mens heller än, åt ju mini-piller under hela förra månaden & blödde många dagar i sträck i två omgångar så ingen aning om det var mens eller bara "piller" blödningar...
Ska ialf ta ett test så fort posten kommer, köpte två stycken i söndags & tänkte ta ett nu & visar det negativt väntar jag in mensen & dyker den inte upp nu i augusti, tar jag nästa då. :)
Är faktiskt nervös, & inte på nått bra vis......
Jag vill hemskt gärna ha ett till barn, MEN om några år, inte NU, då kommer ju för sjutton lilleman vara 11 månader när nästa kommer, går ju inte!! :S
Vi är överrens om att vi vill ha ett till barn sen, men om jag nu skulle vara gravid, är vi NU överrens om abort till 85%, men ingen av oss vet ju HUR vi reagerar & känner OM jag väl skulle vara gravid.....får visa sig då men just nu känns det bara ångestfyllt!
Har ju precis börjat tappa kilon, få tillbaka min figur sakta men säkert, fått börja sova på nätterna igen & äntligen fått tillbaka mig själv efter den jobbiga graviditeten med värk & foglossning, nej jag är inte alls redo psykiskt eller fysiskt för ett till barn!!
Men hur ställer man sig inför en abort när man har två underbara barn?!
Man ska ju inte tänka så men det är ju en sån där man lixom tar bort, hur sjutton ska man klara av det då?!
Nej fy, jag är inte emot abort, abslout inte om man har realistiska grunder till att behöva ta det beslutet men jag som har två barn & lever i småbarnsåren, hur sjutton ska man må om man lyckas ta det beslutet egentligen?!
Enligt mig, har jag egentligen INGEN bra anledning till att ta det beslutet....
Nej nu ska vi inte tänka så här i förtid, det är GARANTERAT negativt test idag & jag kan pusta ut så man får börja tänka så där OM det inte är neg helt enkelt :)
Måste bara tillägga att vi ÄR ansvarsfulla vad gäller detta, vi HAR skyddat oss VARJE gång sedan lilleman föddes så skulle jag vara gravid nu, fattar vi faktsikt inte HUR det gått till :S
Behöver ialf inte ha dåligt samvete för resten av mitt liv att vi var dumma & inte skyddade oss så det hände i så fall ;)
Nu ska jag hämta ner lillemannen, vaknat till liv så nu ska vi äta, byta blöja & mysa satan tills lillan ska hem från dagis :D
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.