tid hos kurator på abortmottagn.

Måste börja med att tacka alla er som skrivit så mycket kring det här.

Det hjälper verkligen med era åsikter, man får se det lite från ett annat håll.

Jag och sambon har en tid hos kuratorn på abortmottagningen nästa vecka, jag pratade med henne lite på telefonen och hon var (tack och lov) ingen gammal präktig kärring som jag annars alltid lyckas stöta på, hon var väldigt lätt att prata med! Och trevlig! Vi ska iallafall prata om hela situationen. Få lite annat perspektiv på det hela och reda ut hur vi ska göra. Jag har fått höra av många att jag inte ska gå igenom en abort för andras skull, och jag har tänkt lite på det. Jag vill ju ha barnet, det är inte där det sitter! Problemet är - Jag vill vara min mor tillags och inte bli pekad på som en apa på zoo. Jag är enormt svag för vad andra tycker och tänker om mig.

Många har undrat lite om t ex hur gammal jag är osv.

Jag är arton år, bor tillsammans med min 25 åriga pojkvän i hus på landet som vi nyss köpt. Jag pluggar fortfarande och om barnet föds i februari kommer jag ha ett skolår kvar att gå. Och det är väl det min mamma kommer att vara mest besviken/arg över.

Hur jag ska klara ett spädbarn och skola samtidigt då sambon jobbar på veckorna. Och där har jag ju faktiskt inget svar, jag kommer ju helt enkelt inte kunna gå i skolan? För vem ska då ta hand om den lilla? Svärmor vet jag alltid ställer upp men så vill jag ju inte ha det. Skaffar barn som sen får växa upp första året mestadels med sin farmor.

Min mamma har alltid haft höga krav på mig så som skolan och arbete osv, sommarjobb tex är väldigt viktigt och en utbildning är ett måste . Därav all min j*vla oro för vad mamma ska tycka. Och kommer jag förlora mina vänner? Jag kommer ju vara på ett helt annat plan än mina vänner så jag kan nog redan nu förstå att jag kommer få stå själv.