Tankar.

Det är så mycket som snurrar i skallen nuförtiden. Den värsta oron har lagt sig men det är mycket praktiska saker som jag börjat tänka på. Herregud emellanåt blir jag fundersam på om jag verkligen är redo för det här trots att det nte finns något annat jag hellre vill. Att få ett litet barn är ju min största önskan. Det börjar märkas att kroppen förändras nu, har fått rensa ut halva min garderob och inga jeans kan man ha längre, inte heller har man råd att köpa mammakläder när man går på socialbidrag.

Längtar så mycket tills jag kan börja känna fosterrörelser, har en känsla av att jag ändå kommer börja känna det ganska tidigt men man vet ju aldrig. Tror att jag kan ha känt rörelser en gång, det kändes som "guppande fladder" upprepade gånger och är ganska säker på att det inte var några tarmrörelser men vill känna mer så att man blir lite mer säker på att det är mina lilla underbara bebis som rör på sig där inne. Sambon längtar också tills han kan känna något men det lär nog dröja lite längre.

Nu går jag bara och väntar på att det ska bli den 23:de då jag ska till bm, ska då be om att få lyssna på lillens hjärta så jag får bekräftat att den fortfarande lever där inne och så kan man kanske hålla sig lite lugnare tills nästa UL den 21/12.

Åh vill att tiden ska gå fortare! Längtar efter min bebis. Mamma älskar dig redan nu hjärtat! <3