tänk om

Satt och läste vad jag skrivit om min förlossning och det slog mig att tänk om inte allt hade gått så bra som det gick. Han kom ju ändå åtta veckor för tidigt och fick bo på sjukhuset ett bra tag i nan vi fick komma hem och bli en familj. Men just när det hände så fanns det inte ens med i mina tankar att det inte skulle gå bra.

Det jobbigaste tyckte jag var att jag inte fick se honom efteråt och att det tog så lång tid att känna att han var min. Och att ligga på bb där de rent utsagt sket i mig för han låg ju på en annan avdelning fick tjata mig till att få mågot starkare än alvedon fast jag hade så ont att jag inte kunde gå. Nä bb sög!

Men allt har ju gått bra och imorgon ska jag och världens sötaste pepparkaksgubbe gå på bvc och väga oss. Vi närmar oss fem kilo. Fem kilo och tre och en halv månad, snart är han inne på kurvan :)