Svag oro om tidig förlossning
Ullko · 2013-01-23 · 541 visningar
Detta verkar rätt löjligt att skriva, men är egentligen inte all oro under en graviditet rätt så löjlig? Jag menar, det går inte att göra så mycket åt oron ändå. Den finns där, utan att de går att påverka.
Imorgon går jag in i v 30, alltså 10 veckor kvar och det känns så lite... tio veckor. Känns som ingenting, men ändå vet jag att det är lååångt kvar till April. Ändå har jag börjat stressa lite över att vi inte ska hinna klart med våra hus-projekt. Det är nämligen så att vi bestämde oss äntligen för att fixa till vårt tvättrum som är samma rum som pannan är i. Vi skulle installera en dusch och ta bort gamla rör, sätta dit ett handfat och sätta upp en avskärmande vägg, så tvättrummet blev ett rum och pannan ett (det finns två dörrar in i rummet, så en vägg skulle bli perfekt)
Vi fick hit en rörmokare i förra veckan på onsdagen, men ett arbete som allt som allt tog 6h, tog från onsdag-måndag att slutföra (hantverkare...!).
Så i måndagskväll var duschen installerad och handfatet och alla onödiga gamla rör var borta. Så började vi att regla upp väggen (å som ex. byggstudent så ville jag att de skulle bli perfekt! ... de blev det inte :/ ...) Reglerna kom på plats, fastän materialet var för lite, sedan skulle vi sätta upp gipsskivor och skära till dem så det skulle se så bra ut som möjligt. Mitt upp i allt fick jag så fruktansvärt ont i magen (så jag t.o.m spydde). Detta fick mig att inse att jag inte var så effektiv som hantverkare...
Tisdagkväll fortsatte vi med resten av gipsen, men jag hade fortfarande ont i magen sen dagen innan och upptäckte att jag får som blodtrycksfall när jag står still för länge. Detta kändes både jobbigt, men även oroande!
Nu kommer jag däremot ifrån en familj där alla ungar legat på övertid. Förutom min ena syster som fick sin tös några veckor för tidigt. Hon jobbar även med kor och bar tungt vid det laget, å detta sätter såklart grillor i huvudet på mig. Vi har fortfarande baksidan av väggen (det som är inne vid pannan) och även barnkammaren som behöver gipsvägg, men ska jag få så ont i magen varje gång jag burit två gipsskivor, så blir jag lätt orolig att detta ska starta en tidig förlossning.
Som sagt nu är 10 veckor VÄLDIGT tidigt, å kanske t.o.m rätt så ovanlgit? (vad vet jag). Men jag blir såklart stressad att vilja ha allt klart snart, men vill samtidigt inte utsätta min kropp eller bebisen för onödig stress... usch. Dessutom känner jag mig så maktlös som VILL hjälpa till å inte sätta min sambo i den positionen att han måste göra allt själv.
Jaja... onödig eller befogad oro, vem vet. Ska försöka gå ner i källaren och börja skrubba betongväggarna å sätta lite färg på't (Med ett STORT glas äppeljuice som sockerhöjare). Ska även hinna till affären fram och tillbaka och kanske baka då jag får finfrämmat imorgon :)
Avslutar med en bild på BabyRex-magen, jag förvånas hur grund min navel blivit.
Imorgon går jag in i v 30, alltså 10 veckor kvar och det känns så lite... tio veckor. Känns som ingenting, men ändå vet jag att det är lååångt kvar till April. Ändå har jag börjat stressa lite över att vi inte ska hinna klart med våra hus-projekt. Det är nämligen så att vi bestämde oss äntligen för att fixa till vårt tvättrum som är samma rum som pannan är i. Vi skulle installera en dusch och ta bort gamla rör, sätta dit ett handfat och sätta upp en avskärmande vägg, så tvättrummet blev ett rum och pannan ett (det finns två dörrar in i rummet, så en vägg skulle bli perfekt)
Vi fick hit en rörmokare i förra veckan på onsdagen, men ett arbete som allt som allt tog 6h, tog från onsdag-måndag att slutföra (hantverkare...!).
Så i måndagskväll var duschen installerad och handfatet och alla onödiga gamla rör var borta. Så började vi att regla upp väggen (å som ex. byggstudent så ville jag att de skulle bli perfekt! ... de blev det inte :/ ...) Reglerna kom på plats, fastän materialet var för lite, sedan skulle vi sätta upp gipsskivor och skära till dem så det skulle se så bra ut som möjligt. Mitt upp i allt fick jag så fruktansvärt ont i magen (så jag t.o.m spydde). Detta fick mig att inse att jag inte var så effektiv som hantverkare...
Tisdagkväll fortsatte vi med resten av gipsen, men jag hade fortfarande ont i magen sen dagen innan och upptäckte att jag får som blodtrycksfall när jag står still för länge. Detta kändes både jobbigt, men även oroande!
Nu kommer jag däremot ifrån en familj där alla ungar legat på övertid. Förutom min ena syster som fick sin tös några veckor för tidigt. Hon jobbar även med kor och bar tungt vid det laget, å detta sätter såklart grillor i huvudet på mig. Vi har fortfarande baksidan av väggen (det som är inne vid pannan) och även barnkammaren som behöver gipsvägg, men ska jag få så ont i magen varje gång jag burit två gipsskivor, så blir jag lätt orolig att detta ska starta en tidig förlossning.
Som sagt nu är 10 veckor VÄLDIGT tidigt, å kanske t.o.m rätt så ovanlgit? (vad vet jag). Men jag blir såklart stressad att vilja ha allt klart snart, men vill samtidigt inte utsätta min kropp eller bebisen för onödig stress... usch. Dessutom känner jag mig så maktlös som VILL hjälpa till å inte sätta min sambo i den positionen att han måste göra allt själv.
Jaja... onödig eller befogad oro, vem vet. Ska försöka gå ner i källaren och börja skrubba betongväggarna å sätta lite färg på't (Med ett STORT glas äppeljuice som sockerhöjare). Ska även hinna till affären fram och tillbaka och kanske baka då jag får finfrämmat imorgon :)
Avslutar med en bild på BabyRex-magen, jag förvånas hur grund min navel blivit.
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.