steg 2

Det känns som om att blödningen har börjat lugna sig nu. Började blöda i lördags och i några dagar kändes det som om det aldrig skulle sluta men igår och idag har det varit väldigt lite blod.

Ringde till mvc för att avboka mitt inskrivningsbesök. Fick prata med en telefonsvarare. Hur opersonligt är inte det?

Tänk om jag hamnat i värsta chocken eller går in i en depression eller blir helt apatisk av detta. Vanligt eller inte, alla människor reagerar olika i sorg.

Har diskuterat detta med maken en hel del. Han är också lite upprörd över hur opersonligt det är när man måste ringa om missfall.

Det hade varit en sak om de har ringt upp mig och kollat läget men, nä, ingenting!

Har någon annan upplevt samma sak? Eller är min kommuns mvc bara helt värdelös?

Jag känner att denna ilska som jag har mot mvc just nu är steg 2/fas 2 i allt detta. Först sorg över förlusten och sen ilska mot något/någon.

Nästa steg ska vara totalt gökande för att göra ny bebis :P Ska bara sluta blöda först. =)

Köpte en ny bil idag, en kombi så nu är vi helt utrustade för att ha en till bebis =)