Stackars älskade son :\'(
ida_bebis · 2012-02-08 · 574 visningar
Ja dagen som började bra slutade inte lika bra.
Min älskade son låg i våran säng som vanligt och sov, själv så satt man ute i vardagsrummet och kollade efter hus på datorn medan jag pratade med min mamma i telefonen. Tvärt som det är efter ca 1 timme som sonen har sovit så hör jag hur det smäller som om något faller till golvet. I ren panik så säger jag till min mor att sonen har ramlat ur sängen eftersom det var från sovrummet som de small. Springer in och precis då jag öppnar dörren in till rummet så börjar han skrika.
Gravidhormoner och rädsla är ingen bra blandning då man förstorar upp det hela. Hittar iallafall min son liggandes på golvet och blöder från munnen då han hade landat rakt på ansiktet. En stor bula på huvudet och i ren panik så visste jag inte vad ja skulle göra, kunde inte tänka klart utan ringer min sambo som kommer hem från jobbet och vi åker direkt in till akuten. Där dom konstanderar att det inte var någon fara med honom, han hade ett litet sår på överläppen och utsidan av nedreläppen + bulan. Ska nu hålla koll på honom så han inte blir sämre för då ska vi åka in igen för inläggning och övervakning.
Men den tiden som det tog för sambon att komma hem, kändes som en evighet även fast det inte tog lång tid alls. Sonen skrek å skrek å skrek inget jag gjorde funkade för att trösta honom. Inte först sambon kom hem så log och skrattade sonen igen.
Nu är jag en orolig mamma som inte kommer kunna sova under hela natten utan kommer ligga och vaka över min son för att se så han inte blir säme ='(
Min älskade son låg i våran säng som vanligt och sov, själv så satt man ute i vardagsrummet och kollade efter hus på datorn medan jag pratade med min mamma i telefonen. Tvärt som det är efter ca 1 timme som sonen har sovit så hör jag hur det smäller som om något faller till golvet. I ren panik så säger jag till min mor att sonen har ramlat ur sängen eftersom det var från sovrummet som de small. Springer in och precis då jag öppnar dörren in till rummet så börjar han skrika.
Gravidhormoner och rädsla är ingen bra blandning då man förstorar upp det hela. Hittar iallafall min son liggandes på golvet och blöder från munnen då han hade landat rakt på ansiktet. En stor bula på huvudet och i ren panik så visste jag inte vad ja skulle göra, kunde inte tänka klart utan ringer min sambo som kommer hem från jobbet och vi åker direkt in till akuten. Där dom konstanderar att det inte var någon fara med honom, han hade ett litet sår på överläppen och utsidan av nedreläppen + bulan. Ska nu hålla koll på honom så han inte blir sämre för då ska vi åka in igen för inläggning och övervakning.
Men den tiden som det tog för sambon att komma hem, kändes som en evighet även fast det inte tog lång tid alls. Sonen skrek å skrek å skrek inget jag gjorde funkade för att trösta honom. Inte först sambon kom hem så log och skrattade sonen igen.
Nu är jag en orolig mamma som inte kommer kunna sova under hela natten utan kommer ligga och vaka över min son för att se så han inte blir säme ='(
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.