Sorg

Var på VUL i onsdags och läkaren misstänkte missfall. Jag skulle varit gravid 9+5 men fostret var bara 5,8 mm och inga hjärtslag. På fredag fick jag blödning som en vanlig mens fast lite mer. Känns jättetråkigt eftersom vi gärna vill ha ett syskon till vår dotter som är 1 år. Det hjälper liksom inte att tänka att det var något fel på fostret. Man har ju glatt sig och sett fram emot ett nytt liv. Samtidigt är jag tacksam för att jag fick en liten sladdis nu. Storasyskonen är ju 19 och 17 och snart redo att lämna hemmet. Men just därför vore ett syskon till mysigt. Men vi fortsätter att försöka. Jag verkar fortfarande ha lätt för att bli gravid och vi har ju inget att förlora. I alla fall känns det skönt att jag kan glädjas med alla er som väntar barn - varje litet liv är så värdefullt. Tahand om det och om er.