So it begins...

Den förbaskade svullnaden. It is here. Har haft ont i ena smalbenet i två dagar nu. Provade att sova med stödstrumpa i natt. Stod ut ett par timmar, värken lättade (lättade inte av panodil). Sedan kom värken tillbaka... så nu är stödstrumporna på igen. Suck! Bra tajmat med ont i knät - för jag kan inte ha ortros och stödstrumpa samtidigt... ynk! Och inte kan jag sova med benen högt heller - för jag måste sova på sidan, annars hostar jag bara hela natten.

Lär väl inte dröja så länge innan resten av kroppen börjar svälla också? Nu menar jag inte magen. Nu menar jag resten av blodkärlen eftersom blodmängd och vätskemängd ökar... Svettningarna har redan börjat. Ser inte fram emot att behöva ta av vigselring eller få svullna fötter. Eller behöva byta kläder flera gånger om dagen. Hoppas det dröjer lite till, är ju fyra och en halv månad kvar till BF. Har ju sett fram emot att få vagga runt i skogen med magen i vår, och cykla. Är van att ha svullna ben på sommaren så jag vet ju hur mina ben blir (tack och lov inte fötterna), och har ju mer eller mindre kronisk feber sedan innan så jag är van att svettas i tid och otid (detta är faktiskt första vintern på väldigt många år som jag varit frusen!) men vet ju att små smala tjejer kan svälla upp som ballonger - och jag, jag är ju stor redan innan så oddsen känns inte som om de är på min sida nu.

Snälla gubbe ovan molnen - fixa vår ganska snart - och håll sjukor och feber borta så kroppen ska orka!

(Ber om ursäkt för gnälldagbok, som oftast. Känns ibland som om man inte har annat än besvär och krämpor!)