Snittet!
Bananapa · 2014-03-25 · 614 visningar
Nytt försök och hoppas sidan inte stänger ner.
kl 07 i fredags checkade vi in på förlossning. Fick ta på mig blåa skjortan, sattes kateter och nålar i båda händer. Sen blev de en lång väntan. Mycket operationer så hon kunde inte säga när de blev av. Jag frågade vilken läkare som skulle göra det och då säger hon ett kvinnligt namn och jag blev helt kall. Denna tyska läkare träffade jag under graviditeten och hon var barsk och vägrade sjukskriva mig. Nej ska hon snitta mig. Men men hoppas hon är noggrann. 09,40 kommer bm in igen och säger att 10,10 har vi fått tid. Shit nu var de dags. Sambon tar på sig de tjusiga operationskläder och mössa och vi rullas mot operationsrummet. När vi kommer dit så säger hon att, efterersom jag är RH negativ måste de finnas blod ifall jag behöver byta ut blod och de tog tid att få fram blodet så rullning tillbaka till rummet. Usch vad snopet de blev. Ännu längre väntan. Vid 11,30 kom bm in igen ich sa att räkna inte att de blir av innan kl 13 för de är lunch mellan 12-13. Attans vad surt. Men kl 12,05 kom hon in och sa, har aldrig varit med om att de snittat på lunchen men nu är de dags. Rulla bort till operationen. In i salen och där stod 10-15 st i gröna kläder. En manlig trygg äldre herre sa att han ska göra snittet. Oh vilken lättnad, de kändes bra. Fick flytta över till operationsbord och de satte plattor på bröst för att kolla hjärtat och jag fick medicin i handen och syrgas i näsan. Sen vändes jag på sidan och spinal skulle sättas. Den kändes absolut ingenting. De blev varmt i benen. Narkosläkaren var helt underbar., han pratade med mig hela tiden och gjorde mig lugn. Ha sa att så fort du mår illa eller blir yr säger du till. Jag kände hur varm ich de började sticka i axlar och rygg. Sen blev jag tokyr och mådde så illa. De stoppade illamående genom att ge medicin i handen. De kollade mig extra noga eftersom bedövning hade tagit för hårt och för högt, ända upp till halsen. Sen skar de och de var otäck känsla när de tryckte och drog i magen. Jag bara låg och väntade på att ett skrik skulle komma och lilleman gurglade och skrek innan han kom ut ;)
eftersom jag var så bedövad gick jag lugga några timmar på uppviket tills jag kunde röra mina ben. Sambon fick egen tid med lillebror och myste. Sen fick jag träffa dom och det blev den traditionella brickan men champagne och smörgås ;) han vägdes och mättes sen rullades vi upp till bb. Jag valde att inte amma för de kommer inte fungera. Tog tablett för att stoppa mjölk. Matning funkar otroligt bra med flaska och han äter glatt och har hittat ett bra sug trots höger läpp/käk och gommen. Jag mår toppen efter snitt och har inte känt någon smärta eller är orörlig så jag var på benen bara några timmar efter snitt och de var imponerade att jag inte hade ont. Idag är de tisdag och jag har fortfarande inte ont och kan röra mig obehindrat. Gud för snitt!!! Men har ju haft ont innan så jag har väl haft min del. Vi åkte hem i söndags och de var skönt. Storebror är så duktig och omtänksam ich hjälper till. Bebis är världens snällaste. Äter och sover och knappt gråter förutom när han sväljer lite luft och behöver rapa. Han sväljer mer luft än vanliga barn pga spalt
kl 07 i fredags checkade vi in på förlossning. Fick ta på mig blåa skjortan, sattes kateter och nålar i båda händer. Sen blev de en lång väntan. Mycket operationer så hon kunde inte säga när de blev av. Jag frågade vilken läkare som skulle göra det och då säger hon ett kvinnligt namn och jag blev helt kall. Denna tyska läkare träffade jag under graviditeten och hon var barsk och vägrade sjukskriva mig. Nej ska hon snitta mig. Men men hoppas hon är noggrann. 09,40 kommer bm in igen och säger att 10,10 har vi fått tid. Shit nu var de dags. Sambon tar på sig de tjusiga operationskläder och mössa och vi rullas mot operationsrummet. När vi kommer dit så säger hon att, efterersom jag är RH negativ måste de finnas blod ifall jag behöver byta ut blod och de tog tid att få fram blodet så rullning tillbaka till rummet. Usch vad snopet de blev. Ännu längre väntan. Vid 11,30 kom bm in igen ich sa att räkna inte att de blir av innan kl 13 för de är lunch mellan 12-13. Attans vad surt. Men kl 12,05 kom hon in och sa, har aldrig varit med om att de snittat på lunchen men nu är de dags. Rulla bort till operationen. In i salen och där stod 10-15 st i gröna kläder. En manlig trygg äldre herre sa att han ska göra snittet. Oh vilken lättnad, de kändes bra. Fick flytta över till operationsbord och de satte plattor på bröst för att kolla hjärtat och jag fick medicin i handen och syrgas i näsan. Sen vändes jag på sidan och spinal skulle sättas. Den kändes absolut ingenting. De blev varmt i benen. Narkosläkaren var helt underbar., han pratade med mig hela tiden och gjorde mig lugn. Ha sa att så fort du mår illa eller blir yr säger du till. Jag kände hur varm ich de började sticka i axlar och rygg. Sen blev jag tokyr och mådde så illa. De stoppade illamående genom att ge medicin i handen. De kollade mig extra noga eftersom bedövning hade tagit för hårt och för högt, ända upp till halsen. Sen skar de och de var otäck känsla när de tryckte och drog i magen. Jag bara låg och väntade på att ett skrik skulle komma och lilleman gurglade och skrek innan han kom ut ;)
eftersom jag var så bedövad gick jag lugga några timmar på uppviket tills jag kunde röra mina ben. Sambon fick egen tid med lillebror och myste. Sen fick jag träffa dom och det blev den traditionella brickan men champagne och smörgås ;) han vägdes och mättes sen rullades vi upp till bb. Jag valde att inte amma för de kommer inte fungera. Tog tablett för att stoppa mjölk. Matning funkar otroligt bra med flaska och han äter glatt och har hittat ett bra sug trots höger läpp/käk och gommen. Jag mår toppen efter snitt och har inte känt någon smärta eller är orörlig så jag var på benen bara några timmar efter snitt och de var imponerade att jag inte hade ont. Idag är de tisdag och jag har fortfarande inte ont och kan röra mig obehindrat. Gud för snitt!!! Men har ju haft ont innan så jag har väl haft min del. Vi åkte hem i söndags och de var skönt. Storebror är så duktig och omtänksam ich hjälper till. Bebis är världens snällaste. Äter och sover och knappt gråter förutom när han sväljer lite luft och behöver rapa. Han sväljer mer luft än vanliga barn pga spalt
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.