Ska man skratta eller gråta det är frågan?

Dessa humörsvängningar gör att jag kan nästan inte uppföra mig som en normal vuxen person utan blir som en tonåring som inte kan kontrollera sina känslor. Som idag, hade lovat sonen och fixat att han skulle få ta med sig en kompis hem (jobbar heltid så det blir inte så ofta) men gubben har känt sig dålig några dagar och ringde när jag var och lämnade sonen på förskolan och sa att han skulle åka hem. Ok det gör du rätt i ...........hade jag sagt om jag hade varit ok i pallet. Men istället sura jag ihop och sa knappt nåot och höll på att grina. Mycket moget! Det resulterade i att gubben blev sur och åkte till jobbet ändå och vi blev ovänner! Man tycker kanske att han skulle ha lite tålamod men jag hade blivit förbannad på mig med!

Nu är allt lugnt men måste försöka styra min känslor! Det är ju ett antal veckor kvar:-}