Sjunkit
CelieH · 2012-08-08 · 399 visningar
Igår fick jag en förvärk när vi satt i bilen, inte den första och inte den sista MEN den gjorde ont. Ondare än vad det tidigare gjort och genast blev jag varse om vad som väntar mig när de riktiga värkarna kommer starta, jag längtar inte om jag säger så. Jag får nog lov att använda verktygen jag fick på KBT-kursen, för annars kommer min förlossningsrädsla att blossa upp igen. Vill inte. Det KOMMER gå bättre denna gång.
På kvällen stack sambon iväg på en joggingrunda och jag kollade på Below. Knodden bökade på som en dåre långt ner i magen, en och annan spark kände jag högre upp, men annars trycktes och bökades det massor neråt.
Strax efter 23 var filmen slut och jag gick ner för att ta en snabbdush innan jag skulle sova. När jag fått av mig alla kläder tar jag en titt på min kropp i spegeln, som jag alltid gör, först kollar jag framifrån och sen hur min profil ser ut. Mest för att det är mysigt att spana in magen från ett annat håll än enbart uppifrån.
Då ser jag det, magen har sjunkit. Inte hela vägen ner, men den hänger lägre. Jag sa det till sambon och han behövde inte titta länge innan han sa "Ja, just det, jävlar!"
För det första: Jag kan inte minnas att jag hade sammandragningar redan i vecka 31 när jag väntade Andreas. Det har jag haft denna gång och nu är jag i 33+3. Jag skyller på att jag är omföderska.
För det andra: Jag kan heller inte minnas att jag hade så här mycket förvärkar när jag väntade Andreas i denna vecka och i synnerhet inte att de skulle göra ont. Återigen skyller jag på att jag är omföderska.
För det tredje: Magen hade absolut inte börja sjunka såhär tidigt när jag väntade Andreas.
Jag vet att barnet ligger med huvudet neråt och inte är fixerad. Har fått höra att barnet i andra graviditeten kan ligga ofixerad fram tills det verkligen är dags att föda. Så just nu visar kroppen en massa tecken på att den är redo för en förlossning. Det är just nu bara slemproppen jag väntar på.
Jag har länge sagt att jag inte kommer gå tiden ut denna gång. Känns verkligen inte som det. Hela kroppen och hela mitt sinne säger att det här barnet kommer titta ut tidigare. Vi får väl se hur rätt eller fel jag har.
Bara Knodden väntar till efter vecka 35.
Ha en fin dag allihopa
På kvällen stack sambon iväg på en joggingrunda och jag kollade på Below. Knodden bökade på som en dåre långt ner i magen, en och annan spark kände jag högre upp, men annars trycktes och bökades det massor neråt.
Strax efter 23 var filmen slut och jag gick ner för att ta en snabbdush innan jag skulle sova. När jag fått av mig alla kläder tar jag en titt på min kropp i spegeln, som jag alltid gör, först kollar jag framifrån och sen hur min profil ser ut. Mest för att det är mysigt att spana in magen från ett annat håll än enbart uppifrån.
Då ser jag det, magen har sjunkit. Inte hela vägen ner, men den hänger lägre. Jag sa det till sambon och han behövde inte titta länge innan han sa "Ja, just det, jävlar!"
För det första: Jag kan inte minnas att jag hade sammandragningar redan i vecka 31 när jag väntade Andreas. Det har jag haft denna gång och nu är jag i 33+3. Jag skyller på att jag är omföderska.
För det andra: Jag kan heller inte minnas att jag hade så här mycket förvärkar när jag väntade Andreas i denna vecka och i synnerhet inte att de skulle göra ont. Återigen skyller jag på att jag är omföderska.
För det tredje: Magen hade absolut inte börja sjunka såhär tidigt när jag väntade Andreas.
Jag vet att barnet ligger med huvudet neråt och inte är fixerad. Har fått höra att barnet i andra graviditeten kan ligga ofixerad fram tills det verkligen är dags att föda. Så just nu visar kroppen en massa tecken på att den är redo för en förlossning. Det är just nu bara slemproppen jag väntar på.
Jag har länge sagt att jag inte kommer gå tiden ut denna gång. Känns verkligen inte som det. Hela kroppen och hela mitt sinne säger att det här barnet kommer titta ut tidigare. Vi får väl se hur rätt eller fel jag har.
Bara Knodden väntar till efter vecka 35.
Ha en fin dag allihopa
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.