Sakta ner!
Maddox · 2014-09-18 · 493 visningar
Igår hände något jag inte förväntat mig hända på minst en månad. Min lilla gosse ålade sig fram!!! Snälla lilla vän, sakta ner lite, jag hinner inte med <3 han blir fyra månader på måndag. Fyra månader, tösen hade nyss blivit fem månader när hon ålade för första gången. Tack och lov tar han det lugnt, när han började vända sig från rygg till mage gjorde han det några gånger, rullade iväg några gånger och sedan pausade han några dagar innan han vände sig igen, så jag väntar mig inget mer ålande på några dagar/en vecka, hoppas jag ;) annars får jag väl börja förstå att amningen fungerar! Han har redan växt ur första bodyn i storlek 68, men den måste nog vara en väldigt liten 68:a, han håller ju bara på att växa ur storlek 62 nu. Rund och go är han, pruttig och skrikig men vi är vana så oftast flyter det på bra :) men men... Jag är nog ingen babymänniska, tycker tösen är i en så härlig ålder, hjärtat sväller över av kärlek och stolthet, så alldeles tuff och underbar. Tänk att min lilla tösabit snart fyller tre, att hon kan så mycket, är så stor men ändå så liten. Alltså näääää, tänk att just JAG har så underbart fantastiska fina barn, mina ungar, mina kids, finaste personerna jag någonsin träffat <3
Satte in spiral i måndags, haha, tänk att jag var så nervös :D det som var värst var när hon "rengjorde?" där inne och när hon skulle kolla hur djup(?) livmodern var, kände inte av när hon satte in spiralen ens. Men efteråt hade jag sjukt ont några timmar. Ännu inga biverkningar *pepparpeppar* annars blir jag jävligt sur, arg och ledsen av extra hormoner. Jag kan nog tänka mig flera barn... Ibland. Graviditeten med sonen skrämde nog mig. Det där snittet(som inte blev av) gjorde mig så rädd. Tänk att någon av mina förlossningar faktiskt KAN sluta i snitt, det är lite för skrämmande för mig. Och sedan den där förlossningen där jag kände att jag inte fick göra något utan kroppen skötte allting var läskigt. Så om inte rädslan går om i framtiden så får det räcka med mina två små underbara ungar :) Framtiden får utvisa det, jag är ung ännu.
Satte in spiral i måndags, haha, tänk att jag var så nervös :D det som var värst var när hon "rengjorde?" där inne och när hon skulle kolla hur djup(?) livmodern var, kände inte av när hon satte in spiralen ens. Men efteråt hade jag sjukt ont några timmar. Ännu inga biverkningar *pepparpeppar* annars blir jag jävligt sur, arg och ledsen av extra hormoner. Jag kan nog tänka mig flera barn... Ibland. Graviditeten med sonen skrämde nog mig. Det där snittet(som inte blev av) gjorde mig så rädd. Tänk att någon av mina förlossningar faktiskt KAN sluta i snitt, det är lite för skrämmande för mig. Och sedan den där förlossningen där jag kände att jag inte fick göra något utan kroppen skötte allting var läskigt. Så om inte rädslan går om i framtiden så får det räcka med mina två små underbara ungar :) Framtiden får utvisa det, jag är ung ännu.
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.