Så ont ont ont...

Gaah... Kan inte sova, det gör så djävulskt ont från fogarna! Så kryper det i benen, bebis är på väg att sparka sig ut känns det som... I natt är missnöjet stort. Måste få gnälla i större skala än inombords, uähh!!
Äntligen är Thomas hemma igen! Han har varit uppe i stugan i Norrland och gjort den klar för höst och vinter, så vi kan vara där när pytt har behagat komma ut. Och kära Samson har han haft med sig, så stor vår lilla valp blivit!! Så ensam som den här veckan har känts har jag nog aldrig upplevt.. Eller.. Jo. Men så mycket har jag aldrig saknat någon, min fina familj! Det är härligt att lyssna till deras djupa sömn... Trötta grabbar.
Oo om det bara ville släppa... Hoppas läkaren sjukskriver mig helt på måndag, har jobbat två timmar om dan nu ett tag men nu kör det slut på kroppen, när jag kommer hem gråter jag bara av smärta och måste ändå sjukanmäla mig nästa dag. Då gör jag mer nytta hemma.

Så! Nu har jag gnällt klart, ska promenera runt lite och försöka mig på sängen på nytt. Må så gott alla mammisar!