Så himla lett

Jag vet snart inte hur ja ska göra. Det verkar inte funka att prata och förklara, det blir mest att det är jag som har problem och måste släppa taget lite, men jag trivs inte i den rollen.

Jag är ganska kontrollerande, jag vill gärna ha det på mitt vis, MEN jag vill inte göra allt själv och nu vet jag inte hur jag ska göra. Ska jag vända mig till parterapeut eller ska jag försöka gå via hans mamma först.

Jag har en sambo som är underbar, men det finns ett MEN. Han är den lataste snubben ja kan komma på. Jag säger inte att man måste ha topp pedant hemma för det gillar inte jag men jag vill inte va den som gör allt. Jag vill inte behöva säga till han 15 ggr om att ja vill att han gör en sak. Han hjälper inte till utan att ja tjatar på han.

Just nu går jag hemma och är sjukskriven pga kraftig foglossning och jag klara knappt ta vara på mig själv. Jag är den enda som diskar, lagar mat och tvättar. Ska jag ha hjälp med ngt så måste ja tjata. Jag vet att han jobbar men när han är ledig sitter han och spelar tv-spel eller spel på telefonen.. Inga problem med det men man behöver inte göra det hela dagen. Hur ont jag än har gör ja alltid ngt iaf.

När han kommer hem från jobbet står maten ofta klar på bordet, annars är den under tillagning iaf. Han kommer hem, byter om och sen står han med telefonen tills maten är klar. Han äter, lutar sig tillbaka och tar upp telefonen. Vi pratar inte med varandra längre och samliv av ngt slag finns inte. Antingen somnar vi direkt i sängen eller så är det ngt han vill se på tv;n. Ja måste be om att bli omhållen eller liknande.

Jag vet att han älskar mig så det är inte där det brister. Jag älskar honom men jag kan snart inte leva med detta. Jag kan inte ta hand om allt. Vi är två om hushållet, två om barnen och två om resten.