Rädd varje månad
Maddox · 2012-12-19 · 421 visningar
Min mens är ännu oregelbunden sedan tösen föddes(nov. 2011). Jag åt minipiller januari - augusti och tyckte jag hade mens hela tiden under den tiden.
Nu är ju mensen ännu oregelbunden och varenda månad när den inte kommer dagen innan det är beräknat att jag ska få mens eller just den dagen blir jag livrädd och blir plötsligt helt säker på att jag är gravid. Får alla möjliga symptom och är, som sagt, livrädd.
Jovisst vill jag ha fler barn, åtminstone ett till, MEN först vill jag glömma den traumatiska spädbarnstiden, den jobbiga koliken, första öroninflammationen och alla de dagar vi fick spendera på sjukhus pga tösens andning.
Jag vill gärna glömma lite till hur förbaskat ont det gjorde att krysta, alla sprutor jag fick och de två veckorna som jag inte kunde sitta på.
Sedan måste vi ha hus innan vi kan skaffa fler barn, vi ryms inte flera här. Hade inte ens plats med oss, katten och valpen här.
Jag vill byta rådgivning så jag får nya och säkert snällare rådgivare. Min mödrarådgivare har nämligen förbjudit oss att skaffa flera barn på många år. Orsak? Vi är för unga... Kan då säga att jag är 19, sambon 22. En mycket vanlig ålder att börja föda barn varje eller vartannat år där jag är uppväxt. OCH MAN FÅR INTE FÖRBJUDA NÅGON ATT SKAFFA BARN UTAN NÅGON RIKTIG ORSAK!
Jag vill gärna gå ner 10kg och få rumpan på plats ;) så vill jag ju få vara bara mamma till min fina tös ett tag till.
Men ja, skulle det nu visa sig att jag skulle vara gravid någon av dessa "livrädda dagarna i månaden" så skulle vi nog behålla. Ett till barn är välkommet fast vi väntar nog mycket hellre en tid till :) Egentligen skulle det vara en bra tid nu, tösen och syskonet skulle iaf gå ett år i högstadiet på samma gång och det upplevde jag som en trygghet när jag började i högstadiet och min storasyrra började sista året i högstadiet. Men nä, inte än. På ett tag.
Jag saknar att vara gravid, det var mysigt fast jobbigt med foglossning och mitt humör var alldeles åt röven. Jag var en surpuppa som tyckte att sparkarna kändes väldigt obehagligt fast jag på samma gång njöt, förutom när jag gick i skolan och var höggravid, det var jobbigt! Fick sluta en månad tidigare än tänkt pga alla sammandragningarna. Haha, jag fick ju även körkort under graviditeten, uppkörningen gick uruselt men jag tror gubben var livrädd för mig så han gav ändå körkort ;) Nä, men jag löste alla "problemen" själv och fick stort plus i kanten för att jag inte körde över alla som gick rakt över vägen.
Fast jag förstod inte heller att jag var gravid förrän tösen var några månader gammal, då kom det upp att jag har ju för tusan varit gravid och FÖTT BARN! Då blev jag nervös inför förlossningen, som redan hade varit ;)
För någon månad sedan gick det upp för mig att jag är en mamma, min vackra tös är mitt barn.
Kanske även därför jag är så rädd varje månad? Jag har ju nyss insett att jag är mamma och jag har nyss börjat njuta av att vara mamma. Jag får ju sova lite mer än 4 timmar/vecka nu så jag orkar mer, tål mer och förstår mer. Jag är inte slut utan jag orkar leka med tösen hela dagarna, det är skönt :)
Nu är ju mensen ännu oregelbunden och varenda månad när den inte kommer dagen innan det är beräknat att jag ska få mens eller just den dagen blir jag livrädd och blir plötsligt helt säker på att jag är gravid. Får alla möjliga symptom och är, som sagt, livrädd.
Jovisst vill jag ha fler barn, åtminstone ett till, MEN först vill jag glömma den traumatiska spädbarnstiden, den jobbiga koliken, första öroninflammationen och alla de dagar vi fick spendera på sjukhus pga tösens andning.
Jag vill gärna glömma lite till hur förbaskat ont det gjorde att krysta, alla sprutor jag fick och de två veckorna som jag inte kunde sitta på.
Sedan måste vi ha hus innan vi kan skaffa fler barn, vi ryms inte flera här. Hade inte ens plats med oss, katten och valpen här.
Jag vill byta rådgivning så jag får nya och säkert snällare rådgivare. Min mödrarådgivare har nämligen förbjudit oss att skaffa flera barn på många år. Orsak? Vi är för unga... Kan då säga att jag är 19, sambon 22. En mycket vanlig ålder att börja föda barn varje eller vartannat år där jag är uppväxt. OCH MAN FÅR INTE FÖRBJUDA NÅGON ATT SKAFFA BARN UTAN NÅGON RIKTIG ORSAK!
Jag vill gärna gå ner 10kg och få rumpan på plats ;) så vill jag ju få vara bara mamma till min fina tös ett tag till.
Men ja, skulle det nu visa sig att jag skulle vara gravid någon av dessa "livrädda dagarna i månaden" så skulle vi nog behålla. Ett till barn är välkommet fast vi väntar nog mycket hellre en tid till :) Egentligen skulle det vara en bra tid nu, tösen och syskonet skulle iaf gå ett år i högstadiet på samma gång och det upplevde jag som en trygghet när jag började i högstadiet och min storasyrra började sista året i högstadiet. Men nä, inte än. På ett tag.
Jag saknar att vara gravid, det var mysigt fast jobbigt med foglossning och mitt humör var alldeles åt röven. Jag var en surpuppa som tyckte att sparkarna kändes väldigt obehagligt fast jag på samma gång njöt, förutom när jag gick i skolan och var höggravid, det var jobbigt! Fick sluta en månad tidigare än tänkt pga alla sammandragningarna. Haha, jag fick ju även körkort under graviditeten, uppkörningen gick uruselt men jag tror gubben var livrädd för mig så han gav ändå körkort ;) Nä, men jag löste alla "problemen" själv och fick stort plus i kanten för att jag inte körde över alla som gick rakt över vägen.
Fast jag förstod inte heller att jag var gravid förrän tösen var några månader gammal, då kom det upp att jag har ju för tusan varit gravid och FÖTT BARN! Då blev jag nervös inför förlossningen, som redan hade varit ;)
För någon månad sedan gick det upp för mig att jag är en mamma, min vackra tös är mitt barn.
Kanske även därför jag är så rädd varje månad? Jag har ju nyss insett att jag är mamma och jag har nyss börjat njuta av att vara mamma. Jag får ju sova lite mer än 4 timmar/vecka nu så jag orkar mer, tål mer och förstår mer. Jag är inte slut utan jag orkar leka med tösen hela dagarna, det är skönt :)
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.