Rädd.

Usch helt plötsligt precis som i förra graviditeten har jag gått in i en vägg av rädsla, KKommer vi klara av ett barn till, kommer våran ekonomi klara det, kommer vi klara av att flytta till hus, Kommer man känna sig lika lämnad denna gången som förra (fast man vet att man/dem kommer tillbaka efter graviditeten), hur kommer det går med jobbet ska jag fortsätta jobba efter mammaledigheten eller ska jag plugga upp mina betyg, eller både och?

Alla frågor man kan ställa sig snurrar runt i huvudet, rädslan för svaren och rädslan för frågorna bryter ner mig som om jag vore en isbit i vasken. Jag känner mig som en värdelös mamma som inte orkar leka så mycket med dottern som jag skulle vilja, att jag nu börjar med att gå till öppnaförskolan för hennes skull en gång i veckan(helst flera). Nej inget jag gör känns som det duger, känner mig som en värdelös rädd liten skit unge som kanske inte kommer klara allt.

http://mammasusse.blogg.se