Psyket inte som det brukar och övrigt.

Det märks att ens psyke inte är som det brukar. Robert skämtade här om dagen att bli sur och vände mig ryggen, när jag sa att jag skulle gå och gå ut med en bekants hund. ( Han ville att jag skulle stanna och vara med honom) Jag tog det "hårt" ( trodde han var sur på mig) så jag gick in på toa och började grina. Robert fattade inte att jag blev ledsen. Varken han eller jag är vana ännu med alla förändringar eller ens riktigt tanken att vi ska bli föräldrar, då vi vetat det lite över en vecka nu. Men har inga direkta humörsvängningar så att jag blir arg eller så. utan blir bara ledsen och grinar lätt. Man känner sig lite löjlig, men det hör väl till :P

Annars har vi de super bra. Idag kände Robert för första gången bebisen, vilket för oss båda var roligt =) Vi var och lämnade ultraljudsbild åt hans föräldrar i lördags och visade upp magen. De är ju så glada. att de är så glada och positiva har gjort denna chock/nyhet lättare att hantera. Även min familj och de vänner som vet har tagit det väldigt positivt. <3