Prickiga overaller och skrämmande fåglar
jolenelarsson · 2012-07-12 · 628 visningar
Idag köpte jag en prickig fleece overall till lilltjejen som hon ska ha i höst. Det känns så rätt med prickigt nu, är så trött på alla ränder kors och tvärs på kläderna. Vad som gäller i modet i stora världen har jag ingen aning om, men hemma hos mig är det i höst mordernt med prickar! Ute och handlar i god tid är jag också. Här finns det kläder två år framåt i storlek till barnen. Man vet aldrig om hela världen ,utom mitt hus går, under och återuppstår om två år. Så lika bra att vara förberedd.=)
Igår kväll så var jag ute och red. Jag hörde ett fruktansvärt läte ovanför oss och tittade upp. Där uppe svävade den största fågel jag någonsin sett. Måste ha varit något som blivit kvarglömt sedan dinosaurie eran. Sakta gled han över oss och vidare bort. Och skrek något så hemskt. Minst 2,5 meter mellan vingspetsarna och tre meter lång från näbb till tå upplevde jag den som. .
Väl hemma googlade jag detta monster och kom fram till att det borde ha varit en trana av modell jättestor.
Sen idag skulle jag ta med barnen i vagnen och gå ner till Konsum. Vi passerar då en skola där några fiskmåsar sitter på taket. Jag tänker inte mer på det, men hör att de skriker något för baskat. När jag tittar upp så ser jag hur de störtdyker ner över mig och vagnen och verkligen går till attack! Fick loss solparaplyet på vagnen och vevar mig förbi dem.
Hemma ifrån affären sen läser jag tidningen, vilken innehåller ett stort repotage om att fiskmåsar är ett problem i städerna och att det tydligen har blivit "vanligt" att de går till attack när de har små ungar.
Som att medverka i hitchkock filmen "fåglarna". Så beskrivs nog de här dagarna bäst.
Igår kväll så var jag ute och red. Jag hörde ett fruktansvärt läte ovanför oss och tittade upp. Där uppe svävade den största fågel jag någonsin sett. Måste ha varit något som blivit kvarglömt sedan dinosaurie eran. Sakta gled han över oss och vidare bort. Och skrek något så hemskt. Minst 2,5 meter mellan vingspetsarna och tre meter lång från näbb till tå upplevde jag den som. .
Väl hemma googlade jag detta monster och kom fram till att det borde ha varit en trana av modell jättestor.
Sen idag skulle jag ta med barnen i vagnen och gå ner till Konsum. Vi passerar då en skola där några fiskmåsar sitter på taket. Jag tänker inte mer på det, men hör att de skriker något för baskat. När jag tittar upp så ser jag hur de störtdyker ner över mig och vagnen och verkligen går till attack! Fick loss solparaplyet på vagnen och vevar mig förbi dem.
Hemma ifrån affären sen läser jag tidningen, vilken innehåller ett stort repotage om att fiskmåsar är ett problem i städerna och att det tydligen har blivit "vanligt" att de går till attack när de har små ungar.
Som att medverka i hitchkock filmen "fåglarna". Så beskrivs nog de här dagarna bäst.
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.