Panik och ångest...

Inskolning på förskolan har börjat, och sedan jag lämnade min fina tjej ensam ett par timmar där i torsdags förra veckan har hon varit som förbytt... Hon har varit grinig och gnällig, hängig och väldigt olik sig själv så vi var överygade om att hon var på G att bli sjuk så höll henne hemma på fredagen och över helgen. Dock blev mina känslor om att hon var sig olik bekräftade av alla i vår närhet som träffat henne under helgen och idag när jag lämnade henne gick det utan gråt från varken henne eller mig (fast jag skulle såklart inte gråta så hon ser utan är glad när jag lämnar) men efter en knapp timme ringer de och säger att jag får hämta henne för hon verkar vara sjuk och är inte alls sig lik sen i torsdags. Kommer hem och tar tempen men hon är inte det minsta febrig, lite snorig men annars inget... Får panik på att hon verkligen säger ifrån att hon inte vill detta! Hon är 16 månader och behöver sin mamma fortfarande.. Fasar för att börja jobba nästa måndag, hur tusan ska det gå?! Min lilla plutt.. Mamma-hjärtat blöder när det ska behöva bli såhär.. Om jag ändå kunde varit hemma längre så hon hann lära sig prata och ta för sig mer, är övertygad om att hon skulle vara mer trygg och säker att skolas in om ett år.. Men självklart ska man inte ha råd att gå hemma i över 2 år :(