Otroligt.
Keviic · 2011-07-03 · 421 visningar
Det senaste dygnet har varit ett rent helvete kan jag säga!
Igår klockan 03 någon gång så åkte jag in till BB för jag ORKADE inte längre. Då hade jag ändå stått ut med oändlig smärta i 12 timmar efter att det kommit en blodklump. Och jag var så trött, då jag inte alls kunnat få sova. Dessutom mådde jag väldigt illa av värkarna.
Jag kom väl in, dom undersökte mig och jag fick en sovdos, innehållande morfin, alvedon och en sömntablett så att jag skulle få sova. Och det fick jag, trots många uppvaknanden.
Mååånga timmar gick, ont hade jag men fick försöka bita ihop så gott det gick. Allting hade väl iprincip stannat upp i öppningsväg så dom bestämde sig för att ta hål på hinnorna (då var jag 4 cm öppen) och sätta värkstimulerande dropp. Någon timme senare så var jag öppen fem cm och då bestämde dom sig för att jag ÄNTLIGEN, efter mycket kämpande, att sätta en EDA (epidural blockad) på mig och det kändes som det tog en evighet för narkosläkaren Annika att dyka upp men egentligen så här efteråt så kan jag säga att det inte tog lång tid alls, det finns dom som fått väntat längre än en kvart. Under insättningen av EDAn så hade jag brutala värkar också, som kom aldeles för tätt enligt mitt tycke, så det tog ett tag att få den på plats eftersom man skulle vara avslappnad.
Att få bedövningen kändes inte ett dugg och det gjorde verkligen underverk! Jag lyckades till och med få någon timmes sömn och på den timmen så hann jag öppna mig 5 cm till och vaknade upp av krystvärkar. Och när dom kom så trodde jag att jag skulle svimma, dom gjorde inte ont men det fick en att omedvetet taa i för kung och fosterland, vilket faktiskt var helt onödigt eftersom jag inte fick utnyttja värkarna ännu, då hon inte sjunkit ned ordentligt än. Men efter någon timme så var det dags och efter många gångers skitningar och krystningar så kom hon. Efter bara 40 minuter så låg hon på mitt bröst, helt blålila och underbar! 3640 g tung och 52 cm lång. Inte helt illa! Och inte ett dugg sprack jag heller. Lite skavsår dock, men inte mycket annat!
Igår klockan 03 någon gång så åkte jag in till BB för jag ORKADE inte längre. Då hade jag ändå stått ut med oändlig smärta i 12 timmar efter att det kommit en blodklump. Och jag var så trött, då jag inte alls kunnat få sova. Dessutom mådde jag väldigt illa av värkarna.
Jag kom väl in, dom undersökte mig och jag fick en sovdos, innehållande morfin, alvedon och en sömntablett så att jag skulle få sova. Och det fick jag, trots många uppvaknanden.
Mååånga timmar gick, ont hade jag men fick försöka bita ihop så gott det gick. Allting hade väl iprincip stannat upp i öppningsväg så dom bestämde sig för att ta hål på hinnorna (då var jag 4 cm öppen) och sätta värkstimulerande dropp. Någon timme senare så var jag öppen fem cm och då bestämde dom sig för att jag ÄNTLIGEN, efter mycket kämpande, att sätta en EDA (epidural blockad) på mig och det kändes som det tog en evighet för narkosläkaren Annika att dyka upp men egentligen så här efteråt så kan jag säga att det inte tog lång tid alls, det finns dom som fått väntat längre än en kvart. Under insättningen av EDAn så hade jag brutala värkar också, som kom aldeles för tätt enligt mitt tycke, så det tog ett tag att få den på plats eftersom man skulle vara avslappnad.
Att få bedövningen kändes inte ett dugg och det gjorde verkligen underverk! Jag lyckades till och med få någon timmes sömn och på den timmen så hann jag öppna mig 5 cm till och vaknade upp av krystvärkar. Och när dom kom så trodde jag att jag skulle svimma, dom gjorde inte ont men det fick en att omedvetet taa i för kung och fosterland, vilket faktiskt var helt onödigt eftersom jag inte fick utnyttja värkarna ännu, då hon inte sjunkit ned ordentligt än. Men efter någon timme så var det dags och efter många gångers skitningar och krystningar så kom hon. Efter bara 40 minuter så låg hon på mitt bröst, helt blålila och underbar! 3640 g tung och 52 cm lång. Inte helt illa! Och inte ett dugg sprack jag heller. Lite skavsår dock, men inte mycket annat!
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.