Öronkoll
Maddox · 2013-02-04 · 473 visningar
Sambon och tösen var till HVC och kolla upp damens öron idag. Det är ju lite över en månad sedan hon hade riktigt ordentligt inflammerade öron så det var ju dags att kolla så de såg bra ut. Ja, det ena örat var lite "suddigt" så inflammationen var på avgående. Nu när hon är förkyld så kan det mycket väl hända att öroninflammationen kommer tillbaka. Håller tummarna att vi slipper fler öroninflammationer :)
Så var jag även och jobba idag, andra dagen. Gick bra, fick fylla i nittielva miljoner papper så nu har jag skrivit på. Om två månader blir jag då fast anställd ;)
Sambons mamma var barnvakt åt lilla damen, det hade gått bra och när jag kom hem ville inte tösen lämna mig, hon satt i famnen på mig och jag fick inte gå iväg, hon kunde inte heller sitta någon annanstans utan skrek direkt hon inte var i min famn. Misstänker hon är lite ledsen över att jag jobbar ;) det går ju nog om så småningom, jag jobbar ju inte så länge. 3,57h/vecka så det är ju pyttelite och så är det ju kvällstid så det är ju bara var tredje vecka vi behöver barnvakt, när sambon jobbar kväll :) som han gör denna vecka, jag måste väcka upp tösen och hämta sambon om en timme, huuuuuh. Stackars lilla unge, får inte sova i lugn och ro.
Jo, tösens förkylning slår på stort nu. Jag har fått ge Ventoline tre gånger idag. Jag är rätt säker på att hon får öroninflammation snart. Huh, jag blir bara mer och mer rädd. Inte för tösen utan flera barn. Jag vill inte ha flera barn. Vi har tillräckligt med "problem" med tösen. Kommer vi ens någon gång att få ha det lugnt? Jag kan bara inte tro att vi haft problem från dag ett! Hur skulle jag våga skaffa flera barn? Med min tur lär det bli exakt som med tösen - kolik, öroninflammation, allergi, astma, öroninflammation, sjukhus, sjukhus, sjukhus, HVC, HVC, HVC, akuten, akuten, akuten. Alltså, tösen har varit på sjukhus/HVC/akuten fler gånger än mig! Jag är 19 och hon är 1 år. Jag tycker det är fel, hemskt och fel. Borde ju vara tvärtom. Jag som skulle behöva åka till sjukhus/HVC/akuten nittielva gånger i månaden och inte min lilla fröken. Det är mig de borde picka, ta blodprov av och tvinga andas i spira och trycka i kortison. Det ska inte någon bebis behöva vara med om.
Nåååå, fast jag gärna vill att tösen ska få ett syskon snart så tror jag inte det blir så. Om nu inte sambon sticker och gör någon på smällen, för jag vill INTE gå igenom allt dethär en gång till! Inte iaf sålänge vi ännu har en massa saker på oklart. När vi fått höra av en läkare att tösen faktiskt har ansträgningsastma, när vi har på papper vad hon är allergisk mot och när vi har ett hus eller större lägenhet - då kanske, kanske hon kan få ett syskon. Men bara kanske. Och så borde jag skaffa mig en utbildning först. Kanske en egen bil. Kanske en lite mindre hund för att bota babylängtan någon gång.
Det får ta sin tid helt enkelt. Vem vet, jag kanske ändrar mig någon gång? Kanske tösen faktiskt får ett syskon inom tre år. Kanske hon får ett om 10 år. Kanske aldrig.
Jag kom in på syskontankarna när det är så många som fick barn -11 som har syskon på jäsning ;)
Så var jag även och jobba idag, andra dagen. Gick bra, fick fylla i nittielva miljoner papper så nu har jag skrivit på. Om två månader blir jag då fast anställd ;)
Sambons mamma var barnvakt åt lilla damen, det hade gått bra och när jag kom hem ville inte tösen lämna mig, hon satt i famnen på mig och jag fick inte gå iväg, hon kunde inte heller sitta någon annanstans utan skrek direkt hon inte var i min famn. Misstänker hon är lite ledsen över att jag jobbar ;) det går ju nog om så småningom, jag jobbar ju inte så länge. 3,57h/vecka så det är ju pyttelite och så är det ju kvällstid så det är ju bara var tredje vecka vi behöver barnvakt, när sambon jobbar kväll :) som han gör denna vecka, jag måste väcka upp tösen och hämta sambon om en timme, huuuuuh. Stackars lilla unge, får inte sova i lugn och ro.
Jo, tösens förkylning slår på stort nu. Jag har fått ge Ventoline tre gånger idag. Jag är rätt säker på att hon får öroninflammation snart. Huh, jag blir bara mer och mer rädd. Inte för tösen utan flera barn. Jag vill inte ha flera barn. Vi har tillräckligt med "problem" med tösen. Kommer vi ens någon gång att få ha det lugnt? Jag kan bara inte tro att vi haft problem från dag ett! Hur skulle jag våga skaffa flera barn? Med min tur lär det bli exakt som med tösen - kolik, öroninflammation, allergi, astma, öroninflammation, sjukhus, sjukhus, sjukhus, HVC, HVC, HVC, akuten, akuten, akuten. Alltså, tösen har varit på sjukhus/HVC/akuten fler gånger än mig! Jag är 19 och hon är 1 år. Jag tycker det är fel, hemskt och fel. Borde ju vara tvärtom. Jag som skulle behöva åka till sjukhus/HVC/akuten nittielva gånger i månaden och inte min lilla fröken. Det är mig de borde picka, ta blodprov av och tvinga andas i spira och trycka i kortison. Det ska inte någon bebis behöva vara med om.
Nåååå, fast jag gärna vill att tösen ska få ett syskon snart så tror jag inte det blir så. Om nu inte sambon sticker och gör någon på smällen, för jag vill INTE gå igenom allt dethär en gång till! Inte iaf sålänge vi ännu har en massa saker på oklart. När vi fått höra av en läkare att tösen faktiskt har ansträgningsastma, när vi har på papper vad hon är allergisk mot och när vi har ett hus eller större lägenhet - då kanske, kanske hon kan få ett syskon. Men bara kanske. Och så borde jag skaffa mig en utbildning först. Kanske en egen bil. Kanske en lite mindre hund för att bota babylängtan någon gång.
Det får ta sin tid helt enkelt. Vem vet, jag kanske ändrar mig någon gång? Kanske tösen faktiskt får ett syskon inom tre år. Kanske hon får ett om 10 år. Kanske aldrig.
Jag kom in på syskontankarna när det är så många som fick barn -11 som har syskon på jäsning ;)
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.