Ok att gnälla?

Alltså. Min graviditet är ju "HEMLIG" fram tills vi gjort UL. Magen har blivit lite större (dvs. kan inte dra in den och sambon har lagt märke till det). Själv tror jag att jag ätit mig lite fetare helt enkelt.. Det är rent fett på magen! Tidig foglossning har jag också, lindras med is och massage. Blev besviken då jag dansat sen jag var 4 år och därmed tränat alla muskelgrupper från mage till lår, och sen jag började plugga till SSK har jag gjort knipövningar i 1,5 år. Så jag trodde att min bäckenbotten var strong, men ikke. Illamåendet kommer och går, tack och lov inte lika intensivt som innan vecka 12. Har jättesvårt att tömma min tarm (hehe) och även att kissa ibland. Hela min kropp är som förbytt och det är konstigt när den inte fungerar som vanligt.

Egentligen är jag jätteglad över alla krämpor, det visar ju bara att min kropp förändras för att en bebis växer där inne. Men eftersom det är så få som vet är det bara mamma, sambon och någon enstaka kompis jag kan prata med och då blir det lätt att jag klagar. Egentligen vill man ju bara föra en dialog kring graviditet.

Börjar redan vagga som en höggravid kvinna ibland, jag märker det inte själv.. Det vore kul att få större mage nu så att jag slipper tänka på hur jag för mig/går ;)

Hoppas att veckorna fram till UL går fort!
Jag är ju så lycklig