Och dagarna fortsätter gå...

.....Sakta men säkert..

Och jag fortsätter gå, och gå, blir iaf en mil om dagen. Fått nya muskler på baksidan av låren.. "Hittat" en på vår väg (som jag känner lite sedan innan), som är gravid och är beräknad ca ½ vecka innan mig.. Så vi försöker komma ut och gå tsm med hundarna och våra tjocka magar. Vi har samma inställning till allt det här känns det som, så skönt att prata lite. Lite skumt är det då i detta området (glesbebyggt) bor det, förutom pensionärer och ett och annat medelålderspar, 4 unga par (under 30) varav 2 par väntar barn, samma månad...

På onsdag ska jag in till sjukhuset och göra glykos-bla-bla prov..så blir till att hoppa över frukosten... Jobbigt men men..

Och den kära skitungen i magen har en tendens till att sova om dagarna, vilket såklart innebär att när det är dags för mig att gå och lägga mig vaknar den och håller igång till ca 01.. Därefter kan vi somna så vaknar den igen lagom till 06-07 och kör igång igen.

Sparkarna är jag van vid nu, trots att den har börjat sparka på mig revben.. men det överlever jag, det jag tycker är läskigt är när den rör sig långsamt, man ser och känner långsamma rörelser i magen.. Påminner lite för mkt om skräckfilmer jag sett, med demoner och aliens och sånt i magen... Får hoppas den kommer ut som människa från rätt håll så den inte börja tugga sig ut ur magen en vacker dag...

Är vecka 29+3 idag.. Som sagt sjukhuset och BM på onsdag, och exakt 3 veckor till Ultraljud nr 2...