Ny dag, nytt liv
jvsm · 2012-03-08 · 259 visningar
Lite så känns det idag faktiskt. Blödningarna mer eller mindre gav upp redan igår kväll, har inte fått ut en droppe blod idag, inte än iaf. Kanske kommer lite senare om jag rör mig lite mer? Ingen värk heller, skitskönt. Om man bortser från nacken då.
Groteskt ont. Funderar på att ringa och fråga om de tappade huvudet eller så när de lyfte över mig från gynstolen till sängen efter operationen... sådan här brutal nackspärr har jag aldrig haft. Runt hela halsen - både bak och fram. Allt gör ont, mindre ont att sitta men att vrida huvudet, böja bak o fram går inte. Svälja - oajaj. Värst var att försöka ta sig ur sängen, gick inte att lyfta huvudet från kudden! *skratt* Kände mig som en riktig invalid.
Har tydligen vänt dygnet totalt för vid 04 imorse var jag pigg, och gick upp. Satt i mörkret i vardagsrummet och gosade med katterna tills maken klev upp vid 05.
Verkar ju som om min superlivmoder gjort det igen. Bebisen dog men livmodern fortsatte växa (gyn berättade igår att den hade gjort det) - och släppte såklart inte ut någonting. ;-) Och nu verkar det som om den dragit ihop sig på mindre än 24 timmar efter operationen/skrapet. Grejt helt enkelt! :-) (Undrar hur det hade varit om jag gått 9 månader?! Hade den här "superlivmodern" vägrat släppa ut barnet då med?!!? :-D)
Idag börjar det nya livet. Hoppas jag. Nu jädrans ska kroppen bli friskare, livet lättare (i dubbel bemärkelse, haha!) och så är det ju vår - jag älskar våren. Solen lyste så fint här för en stund sedan men även om det mulnat på lite så har de utlovat sol och värme i helgen. Dvs fru hobbyfotograf ska ut i skogen med maken och kameran och bara njuta av livet.
Livet. Det nya livet. Livet efter ärtan, livet innan nästa kryp. Blickar framåt med hopp i själen!
Groteskt ont. Funderar på att ringa och fråga om de tappade huvudet eller så när de lyfte över mig från gynstolen till sängen efter operationen... sådan här brutal nackspärr har jag aldrig haft. Runt hela halsen - både bak och fram. Allt gör ont, mindre ont att sitta men att vrida huvudet, böja bak o fram går inte. Svälja - oajaj. Värst var att försöka ta sig ur sängen, gick inte att lyfta huvudet från kudden! *skratt* Kände mig som en riktig invalid.
Har tydligen vänt dygnet totalt för vid 04 imorse var jag pigg, och gick upp. Satt i mörkret i vardagsrummet och gosade med katterna tills maken klev upp vid 05.
Verkar ju som om min superlivmoder gjort det igen. Bebisen dog men livmodern fortsatte växa (gyn berättade igår att den hade gjort det) - och släppte såklart inte ut någonting. ;-) Och nu verkar det som om den dragit ihop sig på mindre än 24 timmar efter operationen/skrapet. Grejt helt enkelt! :-) (Undrar hur det hade varit om jag gått 9 månader?! Hade den här "superlivmodern" vägrat släppa ut barnet då med?!!? :-D)
Idag börjar det nya livet. Hoppas jag. Nu jädrans ska kroppen bli friskare, livet lättare (i dubbel bemärkelse, haha!) och så är det ju vår - jag älskar våren. Solen lyste så fint här för en stund sedan men även om det mulnat på lite så har de utlovat sol och värme i helgen. Dvs fru hobbyfotograf ska ut i skogen med maken och kameran och bara njuta av livet.
Livet. Det nya livet. Livet efter ärtan, livet innan nästa kryp. Blickar framåt med hopp i själen!
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.