Nu e ja trött :\'(
ida_bebis · 2011-10-13 · 408 visningar
Nu e ja trött. Trött på allt tjat/bråk som vi har. trött på att vara arg/grinig hela tiden. Trött på att på illa och varken få äta eller dricka på hela dagen inte fört kl 18,00 på kvällarna kan jag äta lite smått hur hungrig man än är på dagen.
Ja jag är trött på allt just nu, den enda som får mig att le om dagarna hur illa jag än mår och hur trött jag än är så är det min guldklimp till son. Utan hoom så skulle jag nig inte klara utav vardagen.
Är till och med trött på att vara gravid, visst jag vill ha det och de ändras säkert efter UL då brukar ju all illamående m.m. vara vart när man vet att den lilla mår bra.
Men nu är jag trött, går inte en dag utan att jag ryter åt A och han ryter tillbaka.. Vet att jag älskar honom men ibland vill man bara ta en paus i allt och jag vet att de är mitt illamående och det att jag inte har samma ork längre som får mig till att vara grinig och arg hela tiden, men försöka få honom att förstå det är inte de lättaste.
Sitter å gråter varje kväll om han går å lägger sig före mig, får då upp tankar om att han inte gillar mig längre även fast jag vet att han älskar mig mer än allt annat. gråter äve för det mesta mig till söms och ligger vaken flera timmar innan jag lyckas somna. Vet även att jag bråkar med honom för att det är då jag verkligen känner och märker hur mycket han älskar mig. Visst det är fel sett men just nu är det de enda som jag vill. Vill inte bråka men just det där om att känna mig behövd och älskad, det är vad jag behöver nu. Behöver även bli upp passad lite men de lär jag ja aldrig få bli, blev inte ens de då vi väntade drängen.
Känns som jag inte får den uppskattning som jag behöver/saknar för att klara utav detta :'(
Ja jag är trött på allt just nu, den enda som får mig att le om dagarna hur illa jag än mår och hur trött jag än är så är det min guldklimp till son. Utan hoom så skulle jag nig inte klara utav vardagen.
Är till och med trött på att vara gravid, visst jag vill ha det och de ändras säkert efter UL då brukar ju all illamående m.m. vara vart när man vet att den lilla mår bra.
Men nu är jag trött, går inte en dag utan att jag ryter åt A och han ryter tillbaka.. Vet att jag älskar honom men ibland vill man bara ta en paus i allt och jag vet att de är mitt illamående och det att jag inte har samma ork längre som får mig till att vara grinig och arg hela tiden, men försöka få honom att förstå det är inte de lättaste.
Sitter å gråter varje kväll om han går å lägger sig före mig, får då upp tankar om att han inte gillar mig längre även fast jag vet att han älskar mig mer än allt annat. gråter äve för det mesta mig till söms och ligger vaken flera timmar innan jag lyckas somna. Vet även att jag bråkar med honom för att det är då jag verkligen känner och märker hur mycket han älskar mig. Visst det är fel sett men just nu är det de enda som jag vill. Vill inte bråka men just det där om att känna mig behövd och älskad, det är vad jag behöver nu. Behöver även bli upp passad lite men de lär jag ja aldrig få bli, blev inte ens de då vi väntade drängen.
Känns som jag inte får den uppskattning som jag behöver/saknar för att klara utav detta :'(
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.