Nu är det gjort.

Idag fick jag nog.. Alla tankar jag gått med i huvudet tog jag tag i idag. Jag sa upp kontakten med min mamma och styvpappa. Det kænns lite skønt, men ær ændå otroligt deppig øver det. Det ær en sak jag tycker att ingen ska behøva gå igenom. Mamma fyller år snart, och sen ær det morsdag, men jag sa att jag kommer inte ringa. Vi vll inte ha något med er att gøra.. Kænner mig trasig och førældraløs.. Det sista hon sa var "vi får ha det så bra".. Hon har en stolthet som heter duga. Men jag vet hon ær knæckt før sist var hon så rædd att hon aldrig skulle få trøffa bebisen i magen. Hon ska ju bli mormor i sommar igen.. Det och att dottern inte får nærheten med sin mormor som jag skulle ønska (hur eller hur bor vi øver 100 mil bort), men man kan ha en fin relation før det. Men jag sa att ni kommer inte ha något med dom att gøra, førrens ni kan høra av er och sæga att ni verkligen sætter pris på oss och kan bete er som folk. Men det kommer nog aldrig hænda. Så det kænns mest jobbigt før barnens del. Me dom kan væl aldrig sakna något dom aldrig haft.. Så nu blir det att førsøka gå vidare efter allt detta. Jag och min egna underbara, ælskade familj <3 Bilden ær från igår nær vi var på tivoli <3 åkte karusell, vann gosedjur och åt ute. Mys!