Nu är det kört! utomkveds-havandeskap
Medlem · 2009-01-27 · 423 visningar
På min födelsedag dör mitt barn. Kan livet bli grymmare än så?
Idag fyller jag år. Men det finns inget att vara glad för. Jag fick ett samtal från läkaren igår. Mina boldprover visar att barnet inte växter i den takt som det bord. Nu blöder jag ordentligt och jag känner att jag håller på att förlora det.
Imorgon på onsdag ska jag till sjukhuset för att diskutera med läkaren om hur de ska göra.
Min graviditet är utomkveds-havandeskap och ingen kan göra ngt åt det.
Nu har jag förlorat kampen och loppet är kört. En förlorare som inte kan komma igen ngn gång för resten av sitt. Det var min sista chans.
Imorgon slutar mitt liv i egenskap av en kvinna. Men jag är tacksam för de här veckorna. tacksam för att vara "mamma" för några få veckor.
Man ska vara värdig för att välsignas med en sån gåva. Jag var tydligen inte det. Nu ska jag gå hem från jobbet och dra ngt gamalt över mig.
Jag tror att jag ska sluta skriva här. Nu har jag ingen rätt att vara i detta forum längre. Tårarna rinner nu och jag har svårt att skriva mer.
Jag önskar er alla lycka till och TACK TACK 1000 tack alla ni som skrev till mig och var en vän för mig. Det har varit skönt att få skriva av mig här. Några få ord från helt främmande människor har hjälp mig mycket under de här dagarna. Tack alla ni snälla kvinnor som har förstått mig och låtit mig vara här.
TACK från hela mitt hjärta! tack från ett brustet och krossat hjärta!
Lycka till!
På min födelsedag dör mitt barn. Kan livet bli grymmare än så?
Idag fyller jag år. Men det finns inget att vara glad för. Jag fick ett samtal från läkaren igår. Mina boldprover visar att barnet inte växter i den takt som det bord. Nu blöder jag ordentligt och jag känner att jag håller på att förlora det.
Imorgon på onsdag ska jag till sjukhuset för att diskutera med läkaren om hur de ska göra.
Min graviditet är utomkveds-havandeskap och ingen kan göra ngt åt det.
Nu har jag förlorat kampen och loppet är kört. En förlorare som inte kan komma igen ngn gång för resten av sitt. Det var min sista chans.
Imorgon slutar mitt liv i egenskap av en kvinna. Men jag är tacksam för de här veckorna. tacksam för att vara "mamma" för några få veckor.
Man ska vara värdig för att välsignas med en sån gåva. Jag var tydligen inte det. Nu ska jag gå hem från jobbet och dra ngt gamalt över mig.
Jag tror att jag ska sluta skriva här. Nu har jag ingen rätt att vara i detta forum längre. Tårarna rinner nu och jag har svårt att skriva mer.
Jag önskar er alla lycka till och TACK TACK 1000 tack alla ni som skrev till mig och var en vän för mig. Det har varit skönt att få skriva av mig här. Några få ord från helt främmande människor har hjälp mig mycket under de här dagarna. Tack alla ni snälla kvinnor som har förstått mig och låtit mig vara här.
TACK från hela mitt hjärta! tack från ett brustet och krossat hjärta!
Lycka till!
På min födelsedag dör mitt barn. Kan livet bli grymmare än så?
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.