Novembermamma

Jaha, hur känns detta då?! Omtumlande, vi har försökt så länge, det känns länge i alla fall. 1 1/2 år. Jag vet inte om det är normalt men det har kännts hopplöst och ledsamt. Det är inte precis som att detta är mitt första barn. Det är mitt tredje. Mitt tredje barn. Det är min mans första barn. Jag har verkligen blandade känslor. Är det okej att ha det? Jag känner mig bekväm med mina barn, min minsta är stora killen, 7 år. Känslan är så överväldigande, jag är med barn!