\"Nej men jag har inget emot att gå lite över tiden\"
Miranda90 · 2012-06-05 · 334 visningar
Seriöst. Vem försöker jag lura med mig "jag kommer säkert gå över tiden men det är helt ok"?
V. 39+0 idag och BM-besök på det. Efter systers studentfirande. Så härligt att se hennes lycka över att vara klar och samtidigt återuppleva sin egen dag som inträffade för exakt 3 år sedan <3
Men åter till knodden. Igår fick jag ångest och aggressionsproblem så skulle leta reda på mitt ångest-block att skriva i. Hittade det inte någonstans! Slutade med att jag halvbar-förste runt massa flyttkartonger, mot bättre vetande eftersom jag var så jävla arg. Fick lite förvärkar och sjukt dålig mage men inte mer med det och tänkte inte ens på det mer under kvällen. Hade lite sexy-time mitt i natten också (seriöst, förutom det faktum att magen är i vägen, det är svårt att andas och det svider till och från så är det här sexet lika bra som när vi precis träffades) (och vi löste svidandet med att köra "en 2a" höhö) (note to self: Detta inlägget ska inte skrivas ut till bebisboken). Väl i duschen får jag värsta paniken: Jag känner inte tappen! Bara lite knottror -d.v.s. tappens kant- lååångt in. Övertalar mig själv att jag nog behöver kissa en gång till och låta svullnaden efter kåtheten lägga sig. Och efter en halvtimme hittar jag så klart tappen där den ska vara ;) Visserligen mjukare och mycket kortare men klart att den fanns där. Vaknade även några gånger i natt av att det gjorde så sjukt ont i magen. Men bara som ett hugg och sedan var det inte mer med det.
Det jag skulle komma till med denna utläggning är då:
Jag var hos BM idag och knodden har nu fixerat sig ("möjligtvis är den pyttelite ruckbar fortfarande, men alla fixeras inte 100%") och har sjunkit ner en bit i bäckengången. SF-måttet var även kvar på förra längden vilket betyder att knodden har sjunkit ner men inte magen, antagligen passar den på att utnyttja de extra centimetrarna för att sträcka på sig.
Så ja. Snart är det på gång!
Ska packa om BB-väskan (det är fågelskit på den, wtf?) och även packa ner mina saker som ska med.
Haha, lillebror är så söt också. Han har inte varit hemma mycket och för honom blir det en förvåning varje gång han är hem över hur stor magen blivit. Så han blev jätteglad över att få chansen att känna och klappa :)
V. 39+0 idag och BM-besök på det. Efter systers studentfirande. Så härligt att se hennes lycka över att vara klar och samtidigt återuppleva sin egen dag som inträffade för exakt 3 år sedan <3
Men åter till knodden. Igår fick jag ångest och aggressionsproblem så skulle leta reda på mitt ångest-block att skriva i. Hittade det inte någonstans! Slutade med att jag halvbar-förste runt massa flyttkartonger, mot bättre vetande eftersom jag var så jävla arg. Fick lite förvärkar och sjukt dålig mage men inte mer med det och tänkte inte ens på det mer under kvällen. Hade lite sexy-time mitt i natten också (seriöst, förutom det faktum att magen är i vägen, det är svårt att andas och det svider till och från så är det här sexet lika bra som när vi precis träffades) (och vi löste svidandet med att köra "en 2a" höhö) (note to self: Detta inlägget ska inte skrivas ut till bebisboken). Väl i duschen får jag värsta paniken: Jag känner inte tappen! Bara lite knottror -d.v.s. tappens kant- lååångt in. Övertalar mig själv att jag nog behöver kissa en gång till och låta svullnaden efter kåtheten lägga sig. Och efter en halvtimme hittar jag så klart tappen där den ska vara ;) Visserligen mjukare och mycket kortare men klart att den fanns där. Vaknade även några gånger i natt av att det gjorde så sjukt ont i magen. Men bara som ett hugg och sedan var det inte mer med det.
Det jag skulle komma till med denna utläggning är då:
Jag var hos BM idag och knodden har nu fixerat sig ("möjligtvis är den pyttelite ruckbar fortfarande, men alla fixeras inte 100%") och har sjunkit ner en bit i bäckengången. SF-måttet var även kvar på förra längden vilket betyder att knodden har sjunkit ner men inte magen, antagligen passar den på att utnyttja de extra centimetrarna för att sträcka på sig.
Så ja. Snart är det på gång!
Ska packa om BB-väskan (det är fågelskit på den, wtf?) och även packa ner mina saker som ska med.
Haha, lillebror är så söt också. Han har inte varit hemma mycket och för honom blir det en förvåning varje gång han är hem över hur stor magen blivit. Så han blev jätteglad över att få chansen att känna och klappa :)
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.