Nattens, underbara, dröm

Jag och min partner var på stranden. En underbar strand vid havet med len, vit sand och palmer runt oss. Han stod i vattnet och ströfiskade och jag satt lutad mot en palm med en gul filt över benen och vårt barn i knät. Bara myste och kände otrolig kärlek till livet, min partner och det lilla liv vi skapat. Såg på klockan och insåg att jag inte bytt blöja på flera timmar och tyckte det var bäst "för sakens skull" att göra det. Smidigt var det, bara att sätta sig upp och ha barnet i knät och byta. Tog av den vita lilla solmössan och såg på hen. Skuggade ansiktet med handen så hen kunde öppna ögonen ordentligt. Sin pappas fina, mörka ögon med lite grönt i. Svag påminnelse om hans ögonform. En mjuk hasselnötsnyans på det lilla fjun till hår som fanns. I helhet var ansiktet väldigt likt min mammas när hon var liten. Skulle till att lägga hen till bröstet när min älskade dök upp vid min sida och frågade om vi inte skulle gå hem och äta nånting.

Vaknade väldigt nöjd och glad. Undrar om det ligger någon sanning i den? Hade inte haft något emot att sitta i värmen på en underbar strand! Och utseendet på barnet spelar ingen roll, så klart, men hade varit roligt om det stämde i framtiden.