Mycket nu...
Mujjan · 2014-03-18 · 503 visningar
Jag kämpar fortfarande med de dumma tankarna som kommer då och då. Det är en ständig fight i mitt huvud och just nu hatar jag min kropp! Jag tittar mig helst inte i spegeln för jag i mitt huvud tycker jag ser väldigt fin ut och ser mig sen i spegeln och då ändras allting. Då känner jag mig inte fin längre...
Hängmagen från graviditeten. Övervikten som fortfarande ligger kvar. Bristningarna över magen (fast dem har jag egentligen inget större problem med) celluliterna över rumpa och lår. Jag hatar min kropp. Hatar att vara tjock och känna mig äcklig och ful. Hatar att inga byxor passar förutom gravidbyxorna. (Till mitt försvar så sitter allt annat precis vid ärret på magen och trycker så att efter ett tag gör det så otroligt ont i magen! Vid ärret..)
Jag vägde som mest 91 kg under hela graviditeten - mot slutet och nu väger jag 75 kg så visst har jag gått ner 16 kg. Jag vägde 72 kg vid inskrivningen och mot mina 149cm så är de ju extremt jävla för mycket om du frågar mig.
Jag kan säga att detta är min mörka hemlighet! Mitt skelett i garderoben! Anorexian som jämt och ständigt ligger i bakhuvudet och gnager och när jag väl började gå upp i vikt blev det bara ännu värre! I cirka elva tolv år har jag kämpat mot Anorexian. Jag skulle vilja säga att jag är en världsmästare på att dölja det hela...
Men nu är grejen det att jag är så jävla trött på att känna såhär! Trött på att må dåligt och vara deppig. Känna mig tjock och ful och äcklig och allt det där. Jag vill må bra och vara glad, känna mig snygg och sexig och självsäker hela tiden. Inte ha dessa dippar där de är sämre...
Jag kan inte "skylla" på att mina skor är för tajta över tårna så att jag inte kan vara ute och gå, men mina skor ÄR för tajta över tårna så att jag har fått något jävulskt problem med nageltrång. Jag har bestämt för att göra bättre ifrån mig och detta är inte bara nu för att jag mår deppigt! NEJ nu ska jag fan se till att gå ut och gå med Lily i vagnen en gång varje dag (beroende på vädret också men det är bara en annan ursäkt!)
Med start från imorn ska jag börja gå ut och gå och gå mig själv till en bättre hälsa! Börja ta hand om kroppen bättre! Från nu kan de bara bli bättre! Jag kan bara bli bättre och få bättre självförtroende from now on!
Jag är fin! Jag är överviktig men kan jag bli bättre gå ner i vikt och börja må bättre?
- Självklart!
Nu kan jag säga det att jag skrev detta i söndagskväll och igår och idag så har jag faktiskt tagit mig ut och gått! Och det känns så otroligt skönt att komma igång och jag ska verkligen ge mitt bästa för att det inte bara ska vara denna veckan ut utan jag vill verkligen komma i form! Om inte annat få bättre kondition! (Jag har ansträngsningsastma som jag försöker mitt bästa för att träna bort)
En annan sak jag känner mig stolt över är att jag slutat i princip att dricka cola! Jag hade ju ett stort cola addiktion förut men nu dricker jag det knappt ens på helgerna. :) Den enda "läsk" jag dricker nu är sodastream bara kolsyrat vatten utan smak. Och inge godis heller för den delen. :) Känner faktiskt inte så mycket sådana "cravings" längre. Däremot har jag länge varit sugen på att baka något, men vet inte vad så googlade faktiskt lite igår och kom in på lchf bakelser som såg otroligt goda ut. Enda "missen" var/är att jag inte hade riktigt alla ingredienser dock ^^
Till lunch blir det idag en typ av couscous sallad. Sen får jag se vad vi lagar till middag. (Fann vad irriterande att texten ser så knäpp ut!)
Hängmagen från graviditeten. Övervikten som fortfarande ligger kvar. Bristningarna över magen (fast dem har jag egentligen inget större problem med) celluliterna över rumpa och lår. Jag hatar min kropp. Hatar att vara tjock och känna mig äcklig och ful. Hatar att inga byxor passar förutom gravidbyxorna. (Till mitt försvar så sitter allt annat precis vid ärret på magen och trycker så att efter ett tag gör det så otroligt ont i magen! Vid ärret..)
Jag vägde som mest 91 kg under hela graviditeten - mot slutet och nu väger jag 75 kg så visst har jag gått ner 16 kg. Jag vägde 72 kg vid inskrivningen och mot mina 149cm så är de ju extremt jävla för mycket om du frågar mig.
Jag kan säga att detta är min mörka hemlighet! Mitt skelett i garderoben! Anorexian som jämt och ständigt ligger i bakhuvudet och gnager och när jag väl började gå upp i vikt blev det bara ännu värre! I cirka elva tolv år har jag kämpat mot Anorexian. Jag skulle vilja säga att jag är en världsmästare på att dölja det hela...
Men nu är grejen det att jag är så jävla trött på att känna såhär! Trött på att må dåligt och vara deppig. Känna mig tjock och ful och äcklig och allt det där. Jag vill må bra och vara glad, känna mig snygg och sexig och självsäker hela tiden. Inte ha dessa dippar där de är sämre...
Jag kan inte "skylla" på att mina skor är för tajta över tårna så att jag inte kan vara ute och gå, men mina skor ÄR för tajta över tårna så att jag har fått något jävulskt problem med nageltrång. Jag har bestämt för att göra bättre ifrån mig och detta är inte bara nu för att jag mår deppigt! NEJ nu ska jag fan se till att gå ut och gå med Lily i vagnen en gång varje dag (beroende på vädret också men det är bara en annan ursäkt!)
Med start från imorn ska jag börja gå ut och gå och gå mig själv till en bättre hälsa! Börja ta hand om kroppen bättre! Från nu kan de bara bli bättre! Jag kan bara bli bättre och få bättre självförtroende from now on!
Jag är fin! Jag är överviktig men kan jag bli bättre gå ner i vikt och börja må bättre?
- Självklart!
Nu kan jag säga det att jag skrev detta i söndagskväll och igår och idag så har jag faktiskt tagit mig ut och gått! Och det känns så otroligt skönt att komma igång och jag ska verkligen ge mitt bästa för att det inte bara ska vara denna veckan ut utan jag vill verkligen komma i form! Om inte annat få bättre kondition! (Jag har ansträngsningsastma som jag försöker mitt bästa för att träna bort)
En annan sak jag känner mig stolt över är att jag slutat i princip att dricka cola! Jag hade ju ett stort cola addiktion förut men nu dricker jag det knappt ens på helgerna. :) Den enda "läsk" jag dricker nu är sodastream bara kolsyrat vatten utan smak. Och inge godis heller för den delen. :) Känner faktiskt inte så mycket sådana "cravings" längre. Däremot har jag länge varit sugen på att baka något, men vet inte vad så googlade faktiskt lite igår och kom in på lchf bakelser som såg otroligt goda ut. Enda "missen" var/är att jag inte hade riktigt alla ingredienser dock ^^
Till lunch blir det idag en typ av couscous sallad. Sen får jag se vad vi lagar till middag. (Fann vad irriterande att texten ser så knäpp ut!)
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.