Missfall..........

Har inte orkat gått ut på den här sidan sen det hände förrän nu. Torsdagen förra veckan...när jag var i 11+1 så var jag ledig. Gick på toaletten och när jag torkade mig så var det blod på pappret. Blev helt kall i hela kroppen och den enda tanken som for i mitt huvud var ett stort skrik...INTE EN GÅNG TILL!!!!! Ringde till sjukhuset och alla telefonköer var fulla och det var en enda röra...till slut bryter jag ihop. Ringer min sambo som är på jobbet. Stackarn...så fort jag hör hans röst så faller hela min värld. Jag gråter hejdlöst och får inte fram ett ord...jag vet vad som har hänt och paniken är överväldigande. Tillslut får jag fram att jag är hemma och han kastar sig i bilen och kommer hem. Lugnar mig efter en stund och ringer växeln på sjukhuset och får prata med en väldigt förstående person som kopplar upp mig till barnmorseavdelningen här ist för att som alla andra hänvisa mig till ett sjukhus ca 6mil härifrån. Jag får komma upp och göra ett ultraljud. Min älskande sambo är fortfarande positiv och tror att det bara är en blödning. Men jag visste redan... Och där var det...det som skulle bli våran lilla bäbis...död... Lyckas hålla mig ganska lugn TILLS min barnmorska kommer in. Jag har gått hos henne i nästan 15år och vi har en väldigt nära relation. När hon kommer in så forsar tårarna igen och det känns som min bröstkorg ska explodera. Ber om att få tabletter som påskynda missfallet.

Jag tog dom sista tabletterna i lördax och fy fan vilken smärta det var. Både kroppsligt och psykiskt. Fostret har fortfarande inte kommit ut så det är mycket kvar än. Men jag har verkligen världens underbaraste sambo. Med honom så klarar jag allt!! Jag är nu sjukskriven fram till den 22:a. Vid mitt förra missfall så var jag på jobbet efter en dag. Efter det har jag lärt mig min läxa och den här gången så tänker jag ta hand om mig själv och inte stoppa huvudet i sanden.

Jag vet att vi nån gång kommer att få våran mirakelbäbis och den dagen ser jag verkligen fram emot. Under tiden så planerar vi vårat liv att njuta av varandra. Igår var vi och kollade på förlovningsringar...så lite ljus finns det i mörkret.

Jag önskar alla er som är med barn lycka till...och njut av det!! Varje graviditet är ett mirakel och inte en självklarhet. Och en dag så kommer den lyckan att även hända mig...