Min kära mormor, men jag lyssnar inte alltid på dig :)

Ja min kära mormor hon är min stöttepelare här i livet. Kom in på barn och jag vill ju ha ett tredje barn men min mormor sa att A nej du ska inte ha fler barn. Du måste klara dem du har, jag klarar dem barnen jag har men min stora är i en sådan jävla trots så ibland vill jag lås in mig och stor böla. Min yngsta är en lite ängel allt tid glad. Min mormor tycket att det räcker med två och hur ska vi få plats med ett barn till vi har en 4 ett av rum det som min stora tös har kan man mycket väl ha två barn i får ju möblera om men dela rum blir bra och sen när ungarna blir större kan man göra om uterummet eller vinden till ett eget rum så plats ser jag inte som ett hinder. Lilla mormor jag älskar dig men du kan inte säga till mig hur många barn jag ska ha. Hon har själv tre barn och hon kommenterar ibland du har bara två och det ska väl inte va så jobbigt jag hade tre och ingen var på dagis, nä var väl annerlunda då med ungar och de fick passa varandra har kommit fler faror och mer "förståelse" för barn än vad det var för 50år sen. Men det ska bli skönt att den stora börjar på dagis snart igen efter att ite ha varit på dagis på 2 månader mycket det som har gjort att det har blivet lite jobbigare henne en trotsig ungen som man ska hitta på saker att sysselsätt dagarna i ända och ändå är hon inte nöjd. Jag vet att om jag skulle bli gravid igen så är inte mormor det första jag kommer säga det till för hon säger sin menin och då blir jag ledsen och det för inte hon som bestämmer om jag ska ha fler barn eller ej. Min syster har ett hus med tre rum och hon Örebro gravid ska ha barn i mars och de får ju dela rum med varandra det anser inte jag som några problem :)