måste ta mig i kragen. men hur?

för några veckor sedan fick jag veta att jag inte fick fortsätta min tjänst på min arbetsplats.

jag var ganska säker på att det handlade om min graviditet o berättade det för mitt fack. det blev en förhandling o jag fick gå hemma september med lön. jag orkade inte strida mer o såg det som en liten vinst iaf.

så nu är jag arbetslös. för första gången i mitt liv. det var verkligen inte vad jag tänkte mig. att livet skulle bli såhär. arbetslös o gravid. men "hon" nappade på vårt första försök o vi önskade oss verkligen ett barn. min sambo är oxå utan jobb, o a-kassa. han försöker ta de extra jobb han kan o säljer lite grejjer. så det går runt. men inte mer.

nu börjar dagarna kännas långa o meningslösa. orken till att ta tag i hemmets sysslor har försvunnit o känns bara påtvingande. det är ingenting som känns kul längre.

min sambo kan ta extra jobb. men jag har insett att jag kommer vara arbetslös till dess att barnet kommer.

men jag måste hitta något, som jag tycker, känns värdefullt att fylla mina dagar med. jag vet bara inte vad.

just nu känner jag mig bara trött, orkeslös, less, o ibland ledsen.

slut.