Måste skriva av mig ang. amning
Cissii13 · 2014-12-27 · 1 620 visningar
Detta inlägg handlar om min amning! Jag hade problem med amningen i början. Arvid mådde illa och spydde de 2 första dygnen i sitt liv och mjölken rann till lite senare pga detta. Dessutom gick ju såklart A ner i vikt såpass mkt så BB tvingade oss att tillmata med ersättning (hotade med att vi skulle bli inlagda) och det gjorde ju sitt med amningen. Men jag har hela tiden varit 100 % inställd på att jag SKA och VILL amma så jag kämpade. Jag har alltid hört att: "det gör ont i början", så därför var det inte förrän efter 8 veckor som jag insåg att "det kanske inte ska göra så här ont så här länge". Besök på VC (som förövrigt inte kan ett skit om amning, inte heller BVC eller BB kan nog mkt enligt mig!!! Skamligt!) prover togs och inget syntes på proverna. Fick ändå en salva mot svamp med hydrokortison i utskriven (nu i efterhand blir jag arg bara jag tänker på det!!) och behandlade i 14 dagar utan resultat (tro fan när det va kortison i - det förtunnar ju huden på behandlingsstället. Jag som redan va typ skinnflådd grinade mig igenom amningarna. Kortison funkar inte mot svamp!!). "Du kan ju kontakta amningshjälpen eller fundera över att sluta amma" sa de på VC. .
Jag blev medlem på amningshjälpens facebooksida (efter att själv tagit reda på att de ju faktiskt fanns där) och efter två veckor av läsande och frågeställande där tog jag på eget bevåg en receptfri tablett mot svamp som ej skulle påverka barn vid amning (diflucan). Efter en dryg vecka hade jag inte ont längre. A.L.L.S.
Efter 2,5 månad fungerade amningen 100 % smärtfritt. Jag helammade sedan Arvid till han var 6 månader och han blev intresserad av vanlig mat, han verkligen skrek rakt ut om han inte fick smaka! Nu är han 7 månader och äter hemlagad gröt morgon och kväll, samt hemgjorda puréer till lunch eller middag. Ibland vill han ha allt på tallriken och ibland bara några skedar, men det för inget gör jag ammar fortfarande fritt.
Nu har jag börjat få frågan: "Ammar du fortfarande??" från flera håll!! VA liksom? Vadå fortfarande? WHO rekommenderar helamning till 6 mnd och sen kan man ju inte gärna bara tvä rsluta!
Var med ett par kompisar på badhuset för ett par veckor sen och de blev ärligt förvånade när de såg att jag ammade ungen och frågade förvånat hur länge jag hade tänkt amma! Den ena ammade sin unge i 2 månader (sen "sinade" hon tydligen... Vilket man inte g ör bara över en natt som många fått för sig) och tittade på mig och sa att "Du vet väl att ersättning är lika bra som amning, jag är så trött på denna amningshets som pågår överallt!!"
Så nu säger jag såhär: Ni som av någon anledning inte lyckas eller vill amma --> totally fine!! Men sluta tjata om att det pågår en amningshets. Amning är och förblir det bästa för spädbarn och ersättning heter just "ersättning" av en anledning! Det är ersättning för bröstmjölk! Jag läste en kommentar som en person hade fått för nån månad sen och den löd: "Varför ska man amma när det finns ersättning, det är bättre med ersättning för barnet!" Dit är världen på väg bara för att vårdcentraler och vårdgivare knappt ens vågar fråga om amning längre för de är rädda att tampa folk på tårna.
Och jag kommer inte sluta amma bara för att det finns folk som inte lyckas - det om nåt är amningshets! Varför sluta med ett vinnande koncept förrän man måste? Jag är mammaledig i minst 6 månader till och Arvid mår bra av att amma. Den dagen det är dags att sluta - den sorgen. Jag är förbannat stolt över mig själv för att jag lyckats orka mig igenom de första månaderna!
Jag vet att många kommer bli arga av ett sånt här inlägg och jag vill bara påpeka att jag VET att det finns de som inte lyckas och jag tycker att ersättning är JÄTTEBRA i sådana tillfällen! Men att säga till en nybliven mamma som verkligen är intresserad av att amma att "Det är lika bra med ersättning!" - det är i mina ögon åt skogen FEL.
Jag blev medlem på amningshjälpens facebooksida (efter att själv tagit reda på att de ju faktiskt fanns där) och efter två veckor av läsande och frågeställande där tog jag på eget bevåg en receptfri tablett mot svamp som ej skulle påverka barn vid amning (diflucan). Efter en dryg vecka hade jag inte ont längre. A.L.L.S.
Efter 2,5 månad fungerade amningen 100 % smärtfritt. Jag helammade sedan Arvid till han var 6 månader och han blev intresserad av vanlig mat, han verkligen skrek rakt ut om han inte fick smaka! Nu är han 7 månader och äter hemlagad gröt morgon och kväll, samt hemgjorda puréer till lunch eller middag. Ibland vill han ha allt på tallriken och ibland bara några skedar, men det för inget gör jag ammar fortfarande fritt.
Nu har jag börjat få frågan: "Ammar du fortfarande??" från flera håll!! VA liksom? Vadå fortfarande? WHO rekommenderar helamning till 6 mnd och sen kan man ju inte gärna bara tvä rsluta!
Var med ett par kompisar på badhuset för ett par veckor sen och de blev ärligt förvånade när de såg att jag ammade ungen och frågade förvånat hur länge jag hade tänkt amma! Den ena ammade sin unge i 2 månader (sen "sinade" hon tydligen... Vilket man inte g ör bara över en natt som många fått för sig) och tittade på mig och sa att "Du vet väl att ersättning är lika bra som amning, jag är så trött på denna amningshets som pågår överallt!!"
Så nu säger jag såhär: Ni som av någon anledning inte lyckas eller vill amma --> totally fine!! Men sluta tjata om att det pågår en amningshets. Amning är och förblir det bästa för spädbarn och ersättning heter just "ersättning" av en anledning! Det är ersättning för bröstmjölk! Jag läste en kommentar som en person hade fått för nån månad sen och den löd: "Varför ska man amma när det finns ersättning, det är bättre med ersättning för barnet!" Dit är världen på väg bara för att vårdcentraler och vårdgivare knappt ens vågar fråga om amning längre för de är rädda att tampa folk på tårna.
Och jag kommer inte sluta amma bara för att det finns folk som inte lyckas - det om nåt är amningshets! Varför sluta med ett vinnande koncept förrän man måste? Jag är mammaledig i minst 6 månader till och Arvid mår bra av att amma. Den dagen det är dags att sluta - den sorgen. Jag är förbannat stolt över mig själv för att jag lyckats orka mig igenom de första månaderna!
Jag vet att många kommer bli arga av ett sånt här inlägg och jag vill bara påpeka att jag VET att det finns de som inte lyckas och jag tycker att ersättning är JÄTTEBRA i sådana tillfällen! Men att säga till en nybliven mamma som verkligen är intresserad av att amma att "Det är lika bra med ersättning!" - det är i mina ögon åt skogen FEL.
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.